Kategoriarkiv: Recensioner

Känn ingen sorg

Här är bilder av två sötnosar som jag träffade tidigare. Barn är ändå fantastiska :)
Inget samband med texten nedan, men jag ville bjuda på bilderna trots allt.

I går såg jag ”Känn ingen sorg” på bio baserad på Håkan Hellströms musik. Jag gillade den skarpt. Det är en billig fylla att hänga med i alla fester med mat, knark, fina människor, rika vänner, musik och spontana resor. Diskussionsämnena tar inte slut i filmen. Det handlar om vänskap, kärlek, svek, livet och döden och att våga stå för sig själv. Det var lite kul att Hellström själv dök upp i filmen tycker jag. Men det absolut häftigaste var ändå att befinna sig i en biosalong med ett stort antal ungdomar som verkade känna varandra och konstatera att de var som uppslukade av filmen. Alla satt paralyserat tysta kvar tills eftertexterna försvann! Inledningen blev nog så dramatisk för mig. Känslan av en kyrkoscen där låten från min kära mormors begravning i sommar spelas. När jag dessutom har med mig prästen som tjänstgjorde på den begravningen som biosällskap. Sånt är livet!

I söndags träffade jag en av mina äldsta vänner. Tänk att det kan ta flera år och ändå är en människa precis som vanligt :) Det var roligt att träffa hennes fina familj också. Djungelhuset visade sig vara en perfekt plats att träffas på. Barnen röjer på och vuxna kan prata :) Söndag kväll lyxade jag och Mellanbror till det och gick på restaurang alldeles själva. Det var mycket trevligt! Han klädde upp sig ordentligt, uppförde sig utmärkt och gjorde till och med om deras meny för att få äta precis det han ville. Helt rätt tycker jag, man ska unna sig det man faktiskt vill!

I övrigt är semestern slut för mig. Jag började jobba i mitten av förra veckan. Skönt med lite rutiner igen, men riktigt nöjd är jag inte förrän gymmets höstschema börjar efter nästa vecka. Det blir för övrigt spännande hur vi får rutiner och vardag att fungera i höst eftersom en av familjens största händelser någonsin tar sin början på söndag vilket kommer att förändra vårt liv året som kommer. Fortsättning följer…

 

Superman


Idag bakade jag syltrutor för att använda upp lite lingon. De blev ganska kraschade. Antagligen tog jag för mycket lingon så att botten blev för mjuk.

Annat fika blev det på sommarcaféet i sockenstugan vid Frösö kyrka. Musikunderhållning och våfflor med bordsservering och underbar utsikt var inte helt fel. Roligt är att gästerna själva bestämmer hur mycket man vill betala. Jag skulle gissa att de går plus ;) Just nu fanns där också en fotoutställning med bilder av Göran Strand (Astrofotografen). De flesta bilderna har jag sett tidigare, men de är fascinerande och sönerna frågade flera gånger om det verkligen var foton och om det är på riktigt.

Ibland skulle jag önska att jag var en superkvinna. Det är så mycket som ska göras, planeras och funka. Lite extra krafter vore inte helt fel. För att klara vardagen lite bättre gör jag allt vad jag kan nu under ledigheten för att rensa och förbereda hösten med målet att ligga före i planeringen om möjligt.

Pojkarna och jag såg i varje fall Superman, Man of steel på bio igår. Jag hade blivit rekommenderad att den skulle kunna passa mig, och det gjorde den. Storyn är lika intressant hela tiden, så det är inte konstigt att det kommer uppföljare och nya versioner gång på gång. Kanske var filmen i hemskaste laget för Mellanbror ibland, men det gick bra. Filmen gick i lilla salong 3. Jag har alltid gillat den salongen; vardagsrumskänsla med få personer framför sig och hyfsad lutning därtill. Dessutom ger inredningen, och framför allt taket, klassisk biokänsla.

Brödfat tillverkat av min morfar.

Nya vyer

Äntligen har jag fått upp fotot av Östersund i vardagsrummet. Det är en bild (eller egentligen tre bilder) tagna och monterade i slutet av 1960-talet/början av 70-talet. Jag tycker att den passar perfekt i vårt rum och fotot blir automatiskt ett samtalsämne. Nästa är ett projekt med att möblera om/göra om i vardagsrummet, får se om och hur det blir…

Det är många platser som man bara ser, åker förbi, passerar… Åse hembygdsgård/Jo-gårdens sommarcafé är ett sådant ställe. Tack vare tips från L som jobbade där förra helgen tog vi oss i kragen och faktiskt specifikt åkte dit för att fika. Vädret var inte det bästa, men det är en fin gård att sitta och fika på. En fantastisk utsikt och gott om plats vid stora bord om man är ett större sällskap. Nackdelen är den omedelbara närheten till E14 förstås. Förutom gott fika gillar jag alltid att titta på gamla hus och en bonus var en runda med faktaskyltar i anknytning till kalkstensmuséet som däremot var stängt. På vägen tillbaks till stugan gjorde vi nödvändiga inköp på Ica Trångsviken. Det är en upplevelse i sig att besöka en riktig lanthandel. Här ser det ut ungefär som jag minns affärerna när jag var liten. Klart värt att stötta en sådan här lokal butik trots lite väl höga priser.

En kväll hade jag dejt med min man. Vanligtvis skulle vi ha åkt motorcykel, men eftersom hojen var kvar på landet fick det bli något annat. Istället körde vi ett pass BodyPump för att sedan gå på bio. Lagom lugnt för stackars mannen som var skadad sedan han några dagar tidigare trampat på en spik! =( After earth var riktigt bra. Framför allt gillade jag att det var så få skådespelare i centrum, i princip handlade hela filmen om Will Smith och hans riktiga son som även i filmen agerade son. Miljön på jorden påminde mig om miljön i Croodarna(!) men inte tecknad i det här fallet. Även här var det skönt med få varelser. Det var inte tusen djur som anföll exempelvis, utan några få i taget.

En annan dag blev det heldagsfirande av C på hennes födelsedag. Fika med tårta och fullt med släkt och vänner och avslutningsvis kebabmiddag med tre stora familjer. En riktigt trevlig dag.

Man kan fråga sig om jag saknar jobbet eftersom jag följde med på after work förra veckan trots ledigheten. Nja, jag tycker att det är skönt med semester, även om det alltid är härligt sen att återgå till rutinerna. Men i vissa fall har jag inte alls något behov av att skilja på fritid och arbete. Jag har ju väldigt trevliga kollegor! Dessutom gillar jag verkligen Sir Winston.

Det var lite av vad jag pysslat med sista veckorna, utöver att vara på landet. Åter på plats i stan blir det nu fler inlägg :)

Soffa, Mio. Vit kudde, H&M för Unicef. Soffbord och golvlampa, IKEA.

The Internship

Som avslutning på helgen såg jag filmen The Internship med Vince Vaughn och Owen Wilson på bio med C. Uppladdning för semestern, för idag är det min sista arbetsdag på flera veckor!

Filmen var så förutsägbar, så full av stereotyper, så överbelamrad av produktplacering (hela filmen var en marknadsföring), så kategorisk och enkel. Men även så oemotståndlig :) Skön underhållning helt enkelt, men funkar minst lika bra i soffan hemma istället för bio.

Strindberg


Skrivarverkstad. Rum för kulturellt utbyte.

Strindbergsmuseet är en liten pärla. Museet består av en rekonstruktion av Strindbergs sista lägenhet samtidigt som det öppnats upp till lägenheten bredvid vilken används som ett ”vanligt museum”. Bostaden, långt upp på Drottninggatan, var det jag gillade mest. Egentligen hade det inte spelat någon roll vem som har bott där, det är mycket givande att göra ett besök ändå. Strindberg bodde här 1908 och 1912 och kallade lägenheten för ”Blå tornet”. Det var också inspirerande och fascinerande att få mer kännedom om en sån betydelsefull och excentrisk kulturpersonlighet som Strindberg.

Modernt, abstrakt och matematiskt

Största konstupplevelsen på ett bra tag var Hilma af Klint på Moderna muséet. Vid de första stora bilderna blev jag stående tills mamma väckte tillbaks mig till verkligheten. Många tavlor är fascinerande var för sig, men framför allt blir det häpnadsväckande att reflektera över när dessa bilder faktiskt gjordes. Prata om att vara före sin tid. Af Klint var medveten om detta och höll många tavlor gömda långt efter sin död enligt hennes önskemål. Konstnären levde 1862-1944 och många av bilderna tillkom i början av 1900-talet.

Tavlorna visar på en oerhörd logik och matematisk förmåga. Jag undrar hur man kan skapa matematiskt? Och kan man lära sig matematik genom konst?

Jag besökte också fd. Arkitekturmuseum där det pågick en utställning om risker i vardagen med tillhörande workshops. Det här museet måste ha problem med sin marknadsföring. Jag visste nämligen inte var muséet låg tidigare. Vidare hade jag en helt annan bild om vad jag skulle få se där. När jag läste deras nya uppdrag klarnade det och kändes riktigt rätt. Nu gäller det bara att de tar tag i detta på ett bra vis, för det är ett brett och spännande område.

Hilma af Klint. Abstrakt pionjär. Moderna muséet, Stockholm. 16 februari – 26 maj 2013.
Riskcenter. Akitektur- och designcentrum. 21 mars – 5 maj 2013.