Kategoriarkiv: Evenemang

Det lilla bageriet

Nu är jag mitt i två dagar som blir en test av vad jag orkar. Idag julfrukost, jobb, vila, middag på stan med kollegor. Imorgon Lillasysters skolavslutning, lunch med sällskap, jobb och sen Star Wars på kvällen. På tok för mycket skulle jag gissa. Samtidigt bra att se hur det fungerar. Efter detta blir det tack och lov några lugna dagar.

Jag är förvånad hur svårt det var att komma tillbaks och jobba, och då jobbar jag ändå bara deltid tillsvidare. Jag trodde jag var förberedd på att det skulle vara ansträngande, men inte så här. Direkt började jag sova sämre igen, stressnivåerna gick upp både dag som natt och orken räcker inte. Jag får känslan av att bara vilja lägga mig på golvet och skrika. Nästan så jag gör det också. Åtminstone blir det en hel del tid i soffan eller sängen när jag bokstavligen inte gör något alls.

Måndag var jag på plats på jobbet redan på morgonen, men mådde dåligt resten av dagen och blev tvingad att avboka både tvättstuga och zumba trots att det har varit min enda träning på slutet. Torsdag behövdes det all styrka för att ta mig till jobbet, det var nära att jag inte gick dit. När jag tog helg och kom hem till B på fredag sov jag en och en halv timme på soffan så fort jag kom innanför dörren. Det var inte ett val.

Under helgen tackade jag sen nej till aktiviteter för att vara försiktig, men en sak lördag och en sak på söndag blev det. Som kompensation gjorde jag inget extra alls hemma, varken bakning, tvättstuga eller städning.

Det jag gjorde på lördagen var att besöka kyrkan där Mellanbror medverkade i en julkonsert tillsammans med andra körer och pampigt nog även tillsammans med orkester. Det måste vara en stor upplevelse att som ung få stå bland så många vuxna och instrument och sjunga. Medverkade gjorde Stora kyrkans Solistensemble, Motettkören, solister och Östersunds Orkesterförening. Det bjöds bland annat på Ave Maria, Maria Rubens Rosa, Vivaldis Vintern, O nata lux och O helga natt.

Söndag blev det också kyrkan. Den här gången var det Lillasyster som var tärna i barn- och ungdomskörernas luciatåg. De yngre var också med, så söta!

Istället för att baka går det att läsa om bakning på charmigaste vis. Sen i somras har jag läst några feelgoodböcker i gulligaste stil. Ursprungligen blev jag rekommenderad författaren av min namne på jobbet. Charmiga miljöer, företrädesvis på landsbygden, kärleksdilemman. Det går inte att låta bli att gilla sån här läsning emellanåt även om de ibland är väl romantiska och väluppfostrade. Men sugen på att baka blir jag hela tiden. Och att skaffa en lunnefågel som husdjur… :O

Colgan, Jenny.
Den lilla bokhandeln runt hörnet.
Sommar på den lilla ön i havet (Lilla ön, del 1). Tillbaka till den lilla ön i havet (Lilla ön, del 2).
Det lilla bageriet på strandpromenaden (Bageriet, del 1). Sommar i det lilla bageriet på strandpromenaden (Bageriet, del 2).

Hidden Places & Absolut Jämtland

Otroligt ombloggade Hidden Places är en mysbok med pysseltips året runt. Jag fastnade allra mest för en cape med kaninöron. Så söt. I övrigt gillade jag hemma-hos-repotagen hos olika profiler kända från fram för allt sociala media.

Vusir Jansson, Sofia & Myrberg, Nathalie. Hidden Places. Handbok för uxna till barnens magiska värld. 2019.

Kanske en gnutta hidden place är favoritfrisörens salong. Lillasyster ska vara lucia till veckan så det kändes befogat att hon fick bli ompysslad :)

Mindre undangömt såg jag igår kväll Absolut Jämtlands julföreställning I väntan på Sjulsmäss med etablerade folkmusiker och världsartister. Fantastiskt fint och med perfekt sällskap av en folkmusikintresserad vän. Medverkade gjorde Hoven Droven, Triakel , Ellen Sundberg samt Safoura Safavi. En härlig mix både av låtar och artister. Lite mer av Triakel hade jag önskat, men i övigt var det en perfekt kväll som jag hoppas kommer att upprepas år efter år.

I väntan på Sjulsmäss, Estrad Norr. 28 november-9 december, turné Jämtland + Stockholm.

Världens historia

Igår kväll blev det klassiskt fredagsmys med te, stickning och tv, bland annat Doobidoo och Historiska hemligheter. Då kom jag att tänka på Världens historia – den osminkade sanningen som kära K drog med mig på förra helgen. Özz Nûjen och Måns Möller kör stand up i rasande tempo genom världshistorien. Så här efteråt slås jag över att en del hisorisk överblick och samband faktiskt fastnade. Även om showen bjuder på idel skratt, ibland på låg nivå, blir allvaret också påtagligt, kanske främst vad gäller pågående klimatförändringar. Jag söker mig sällan till humorföreställningar, men jag är glad att K tog med mig.

Världens historia – den osminkade sanningen. Özz Nûjen och Måns Möller. Runt om i landet höst 2019/vår 2020.

Behöver jag den där? Egentligen?

På piren Molo i Sopot, Polen. Livet utifrån en resväska.

Jag är inne i en stor rensning. Jag blir av med saker. Flyttar runt. Och skaffar nytt. Men – jag har bestämt mig för att verkligen ifrågasätta nya inköp. Behöver jag den där? Egentligen?

Första delen av sommaren sov jag på andra platser än hemma hos mig själv under exakt en månad. Jag levde i en väska. Och saknade ingenting!

Det är så lätt att hamna i ett köpmönster där jag handlar bara för att ”man ska det”. Men det finns en massa saker som jag faktiskt inte behöver. Framför allt är det så mycket annat i mitt liv som är viktigare att prioritera för mig än att städa eller leta saker som göms bland andra prylar.

Det kommer säkert ändras. Men just nu är jag helt inne i att ifrågasätta och fundera över vad som kan förenklas. För att få tid att leva. Som inspiration följer jag ett antal personer på instagram och bloggar lite extra, och jag har lånat bok efter bok på biblioteket. Dags att ta tag i mina projekt som lagras i högar och rensa i röran! In med ny energi!

  • Hur många olika ingredienser och tillbehör till mat behöver jag egentligen?
  • Kläder är bland det som tar mest plats i mina skåp. Hur mycket kläder behöver jag? Även andra textilier tar oproportionerligt stor volym.
  • Kan mina nycklar och glasögon få en bestämd plats? (Det är så jobbigt att lägga bort glasögonen, jag ser dem ju inte!)

Men….

  • Är det inte bra att ha ett lager med allt som kan tänkas behövas? Vem vet om de sakerna finns att köpa den dag jag behöver dem?…

 

Wianki – festival i Kraków, Polen 2019

Wawel borg/slott i Kraków

Sommarstolståndet firas historiskt, förkristligt i Polen och sedan 1992 genomförs en flera dagar lång arrangerad sommarfestival i Kraków – Wianki. Vad jag förstår är detta det största sommarfirandet i Polen och en av Krakóws största årliga kulturella händelser.

Vi kom till stan precis under midsommarhelgen och fascinerades över de stora folksamlingar som drogs ner till sluttningarna mot floden Wisła nedanför slottet Wawel. Överallt vandrade människor ner mot området. Många av flickorna och kvinnorna bar blomkransar, främst konstgjorda, men en del levande blommor förekom också. Vad jag förstår ska kransarna traditonellt läggas i, och flyta med, floden.

Huvudattraktionen var lördagkvälllens stora fyrverkeri. Men under hela helgen uppträdde artister på stora scener runt om i stan, bland annat på stora torget där vi tittade en del.

Tacksägelse och körsång

I går var det tacksägelse för min mamma i Stora kyrkan. Vi var där i princip hela familjen och deltog i mässan. Lite extra läskigt, men fint, var att min pappa fyllde år precis igår och att Mellanbror sjöng med sin kör i kyrkan just då. Till råga på allt fick Lillasyster och lillkusinen hjälpa till i kyrkan med att samla in kollekten. Slutligen var gårdagens präst samma som ska hålla i begravningen. Det kommer att bli bra!

Mellanbrors kör sjöng tre sånger för att förstärka mässan under fastetid: Komm süsser Tod/Bach, Obi Caritas/Gjeilo och Ave verum/Jenkins.

Efter att vi hade varit i kyrkan åkte vi hem till pappa och åt tårta. Halva tårtan var en gräddtårta med godis för att jag fyllde år några dagar tidigare, halva var en prinsesstårta för att fira pappa :)

Även Lillasyster sjöng med sin kör i helgen. I lördags genomförde de musikalen Gryningsljus tillsammans med några andra barn-/ungdomskörer.

Som avslutning på helgen åt jag, B och sönerna söndagsmiddag på Restaurang Tre rum. Jag tog pepparstek med pommes, de andra åt pizza respektive plankstek. Till efterätt fick jag riktigt mumsig Grasshopper.

Släktkalaset

Precis som i livet blandas skratt, dödsfall, mobilsamtal, städning, semesterresor, stress, fest och vardag sida vid sida i teaterföreställningen Släktkalaset som drog stor publik. Jag misstänker att ett dragplåster var att uppsättningen spelas fritt efter Maria Bloms Masjävlar.

Bägge sönerna var med och gillade teatern. Storebror konstaterade dock att den troligen var allra roligast för lite äldre personer då han inte uppfattade allt som publiken reagerade på.  Jag skrattade på desto fler ställen. Men – samtidigt fastnar en del av skratten i halsen då det finns ett allvar bakom. Äkta dramakomedi. Att umgås med släkten kan vara en utmaning, framför allt att släppa fasaderna.

Röst, ljud och musik
Jag gillade allra bäst att det används norrländska på scenen, att även mogna kvinnors sexualitet lyfts fram och jag lyssnade med glädje på folkmusiken. Sunniva Abelli var fascinerande med sin nyckelharpa och fick ta plats som scenen i och med att hon även var berättarröst. Övrig musik var tramporgel och tokiga inslag som rytm via tumstock och andra lösa prylar. Dessutom medverkar några barn på sång via film en kort stund – så vackert!

Extra upplevelse via skådespelarna Cecilia Ljung, Margareta Niss (som tidigare imponerat på mig som Selma Lagerlöf) och David Andersson.

Släktkalaset/Västerbottensteatern. 2018-10-02, Storsjöteatern, Östersund.

Bokmässan 2018

Även i år blev det tillfälle för mig att besöka Bokmässan i Göteborg och därmed har jag varit där tre år på rad. Årets teman var respekt och bild. Samtidigt med mässan drevs i år även #meg2018, mediadagarna i Göteborg, och Crimetime som tidigare genomförts på Gotland från 2015.

Bokmässan är gigantiskt stor, det går inte att återge upplevelsen. Jag blandade besök i montrar med att lyssna på olika sorters föreläsningar. Däremot köade jag inte för en enda boksignering.

Några av dem jag såg/lyssnade på var Jonas Gardell, Stina Wollter, Magnus Uggla, Clara Lidström, Jojo Moyes, Jan Guillou, Mats Strandberg och Anders de la Motte. En favoritmonter är Bonnier tidskrifter där aktuella magasin säljs till halva priset och tidigare premieprodukter reas ut. Fantastikgränd är en annan favorit. Den infördes för två år sen och hade i år även en egen scen.

Utifrån årets tema bild var det intressant att höra Liljevalchs chef, Mårten Castenfors , berätta om utställningar som precis varit och om Anders Petersens utställning som kommer sommaren 2019. Utifrån att jag monterade ner Petersens utställning i Östersund i början av samma vecka som Bokmässan var just han alldeles extra aktuell för mig. På Liljevalchs kommer fotografen visa nytagna bilder från Stockholm. Vidare berättade Castenfors om strävan efter att locka även en yngre publik och om Lars Lerins publikrekord (ca 170 000 besökare). Exempel på utställningar som skulle kunna gå hem hos yngre är exempelvis höstens sovjetiska affischer.

Ett av de mest fascinerande samtalen var med Elin Ivre som på Sätergläntan har sytt en folkdräkt så nära originalet som möjligt – men helt svart. Nördigt kring material och sömnad. Svart för att lyfta fram själva formen och plagget på ett annat vis från en neutral bas. Se filmen En studie i svart om Elin Ivre.

På Psykologiscenen lyssnade jag på Prestera utan press med hjälp av medkänsla, psykolog Sofia Viotti i samtal med Agneta Lagercrantz, SvD.

Jag tittade på två matlagningar på Mat- och livsstilsscenen. Vegansk snabbmat med Sebastian Shauermann, Taku-Taku, Sveriges första veganska snabbmatskedja. Och Hur lätt som helst med Jessica Frej.

En av de punkter jag såg fram emot allra mest var Kickstarta din kreativitet, en workshop med Hanna Wendelbo på årets nyhet Workshopscenen. Under 45 min fick jag tillsammans med en liten grupp testa målning med tusch i vatten. Som bounus fick vi dessutom en välfylld goodie bag. Stor inspiration samtidigt som det var lite extra att träffa en av de bloggare/Instagramare jag följer.

Fotbollsglädje

Fotbollen har gjort mycket för stämningen i Östersund, på bred front i synnerhet under de senaste åren. ÖFK:s framgångar är verkligen en saga. Och ikväll inledde de efter sommaruppehållet med bortaseger mot Hammarby. Vilken känsla att ta med i det fortsatta spelet.

Även hela Sveriges framgångar i fotbolls-VM har påverkat här förstås. I lördags var stämningen hög när matchen mot England visades på storbildsskärm mitt på torget. Gilla att visningen gjordes möjligt tack vare privatpersoners och företagares bidrag via Swish!

Imorgon fortsätter min spänning lite extra. På jobbet har jag nämligen gissat Belgien som vinnare i VM.

 

Nationalmuseum Jamtli – invigningen


Del av entréhallen, Nationalmuseum Jamtli

Efter många års förberedelser var det idag dags för öppning av Nationalmuseum Jamtli.

I den nybyggda lokalen visas konst av storheter som Grünewald, Dardel, Rembrandt, Rubens m.fl. Den första utställningen Sex sekler av samtid pågår till april 2019 så det finns gott om tid att uppleva konsten innan verken byts ut till andra skatter från Nationalmuseums samlingar. Ett rum har vikts av för konst med samiska motiv, främst i form av tavlor av och foto med Nils Thomasson och Johan Tirén.

Förutom utställningslokalerna finns det i Jamtlis anda så klart rum för pedagogisk verksamhet. Det ser jag fram emot att upptäcka framöver, liksom att se konstverken ett antal gånger i lugn och ro jämfört med i dagens massiva publikhav. Som förväntat var det nämligen väldigt mycket folk som kom för att besöka och markera betydelsen av det nya konstmuseet.

Nationalmuseum Jamtli

 

Jamtli vårmarknad och vårdans

Lillasyster tittade in alla djur hon fick chansen på Jamtli vårmarknad.

Jag har glömt bort att det är vår, utan tror på fullt allvar att det är sommar. Nästan varje dag har det blivit picknick och bokläsning ute med filt och bara ben.

En utflykt i helgen blev till Jamtli vårmarknad. Alla barnen, svåger, två kusiner och hunden Yllet var också med. Vi gick omkring på större delen av området rätt ostrukturerat och hann både se allt möjligt och sitta still på en gräsmatta, äta glass, vila och läsa bok. Så mycket till shopping blev det inte när jag mest hakade på barnen, men åtminstone några meter ullfrotté från Woolpower.

En uppskattad nyhet i år var outdoor-avdelningen där det fanns tält, kängor, ryggsäckar och annat att testa. Utomhuskockar som arbetade med eldstäder och Trangia-kök gillade jag.

Barnen saknade sommarens aktörer i levande hus, men som tur var är hela sommaren framför oss och då finns de där igen. Bland annat Storebror kommer att jobba på friluftsmuseet.

Trots finvädret begav jag, Lillasyster och K inomhus i söndags. Vi såg Fun4Alls dansföreställning på Storsjöteatern. En proffsig föreställning som deltagarna måste ha tränat mycket för att få till. Fina övergångar mellan låtarna och temarbete i grupperna.

Egentligen det enda jag har att anmärka på var längden på föreställningen. Inte ens Riksteaterns största uppsättningar tar i närheten så lång tid att se. Jag förstår att dansskolan säkert hade som syfte att visa upp hela bredden och skapa gemenskap, men halva tiden hade varit mer än väl. Förslagsvis kan de yngsta barnen ha en egen föreställning som mer riktar sig till föräldrar än allmänheten.

Både barn i olika åldrar och vuxna deltog, men killarna var ytterst få. Lillasyster kommenterade just det då hon är van att dansa på en dansskola med ganska många killar. Trist att inte fler tar chansen. För dansa är kul, och en sån här show väcker verkligen upp danssuget!

Tegeltemplet

Nu är det spännande! Jämtland Basket spelar just nu bortamatch mot Borås, kvartfinaler i SBL (Svenska Basketligan) bäst av tre möjliga. Den första matchen såg jag hemma i tisdags där segertippade Jämtland åkte på stryk av Borås som ägde. De fick i varenda boll medan Jämtlands bollar inte ville ner alls.

Inte den roligaste matchen att se. Däremot var det roligt att besöka sporthallen, Tegeltemplet, som byggdes om och ut nyligen. När jag såg basket sist var det precis inför det arbetet.

Idag är A-hallen fräsch och rymlig för publiken och har också fått ett lyft för basketspelare och andra idrottare. Även en dålig basketmatch en upplevelse med all (mycket amerikanskt inspirerad) show, maskot, och för att det händer så mycket på planen hela tiden. Ser redan fram emot att se fler matcher och håller tummarna för att det kan bli så nära som i en eventuell tredje match nu i veckan.
#hejajämtland

Tillägg: Jämtland vann!! Nu står det lika inför den sista, och absolut avgörande, matchen hemma på lördag.

Odysseus

Norrdans 2018. Pressbild med tillstånd. Foto: Bengt Wanselius.

Drygt en vecka efter premiären fick jag chansen att se Norrdans i föreställningen Odysseus. Det är många år sedan jag såg dem sist, men jag är lika imponerad denna gång.

Med mig hade jag min mamma, Storebror och Lillasyster, så ”alla” åldrar var representerade. Lillasyster såg för övrigt Norrdans Lilla Prinsen för ett par år sen, men det här var hennes första besök på en mer vuxen föreställning överhuvudtaget på teatern. Jag har själv gått på teater sen högstadieålder och har i min tur dragit med sönerna på alla möjliga föreställningar. Nu börjar Lillasyster också vara tillräckligt stor för att kunna lämna barnteatern och se de vanliga uppsättningarna. Den här dansen var dessutom speciellt tänkt att även kunna passa yngre.

Norrdans 2018. Pressbild med tillstånd. Foto: Bengt Wanselius.

Att se Norrdans är speciellt för mig som bott en kort period i Härnösand där de har sin hemmascen. Vidare var min första upplevelse av Norrdans när jag som ung följde med mina egna dansledare på en föreställning.

Det är alltid fascinerande hur mycket dans kan berätta och framföra, ofta helt utan ord. Jag tycker att den här gruppen fick fram mycket av klassiska Odysseus på ett modernt vis. Hjälten åker över havet i längtan efter hemmet och kärleken och råkar ut för ständiga utmaningar. Han möter cyklopen, häxan Kirke, sirener och andra varelser i och kring havet. Det kändes som att 20 dansare medverkade, det bara vimlade av dem i olika scener. Men – de var bara åtta. Snyggt.

Metallklangen från ”rustningar”, fotstamp, musik, skrik, monster – ljudupplevelsen var stor. Nästan för starka lampor tar också sin egen plats i historien. Plaströr får olika mening som instrument, stomme till en båt, för att fängsla besättningsmännen från båten. Stora tyger/plaster svävar över scenen och används på olika vis. En stickning (!) får symbolisera hur länge Penelope fått vänta där hemma.

Scenen som utspelar sig under vattenytan ger verkligen känslan av att vara under vattnet och jag börjar undra om dansarna inte behöver upp till ytan för att andas snart!

Norrdans 2018. Pressbild med tillstånd. Foto: Bengt Wanselius.  

Odysseus, Norrdans (en del av Scenkonst Västernorrland). Storsjöteatern, Östersund 2018-03-19.

Första rundan

Jag överraskade Lillasyster med att väcka henne och berätta att vi skulle shoppa före skolan. Med snabba fötter gick vi till bokrean och köpte några böcker, främst till henne så här första dagen.

För mig är det en rolig tradition att gå på bokrean direkt på morgonen. Efter att ha lusläst katalogerna förstås.

Igår eftermiddag jag och två av barnen dessutom på bilden bibliotekets bokrea och tokfyndade några böcker och en stor hög blandade tidskrifter.

Självklart blir det några vändor till på rean. Även om högen med olästa böcker börjar blir oroväckande stor 😯

Snoa på sängkanten

Ahlbergshallen i vackraste vinter.

Med stora drag fyller nu Peter Johansson Ahlbergshallen (Härke Konstcentrums stipendiat 2016). Foto och skulptur/installation ropar högt, och det märks att det finns mycket känslor bakom skapandet.

För mig blev det färgerna jag tar med mig och, som vanligt, kombinationen av olika material. Trä som material tilltalar mig i sig. Favoriten blev en gigantisk halv stjärna i trä och akryl, en gräns mellan brutalitet och tradition.

Tidigare gjorde konstnären bestående intryck på mig när han skivade upp en dalahäst i ”köttbitar”, plastade in som på mataffären, och märkte med bäst-före-datum. Det här såg jag på Dalarnas museum för ett antal år sen, men kötthästen finns fortfarande att se i de fasta utställningarna om dalahästar.

Vita väggar och besökare i trapphus för två veckor sedan. Nu hänger där ett fotografi utställt.  

När jag var på Ahlbergshallen i början av februari tänkte jag på att trapphuset är outnyttjat område. Men nu – den här konstnären hade hängt upp ett foto just där. Väl val bild att inleda utställningen med för övrigt. Tror aldrig att jag har sett något verk där tidigare, vilken tillfällighet!

Snoa på sängkanten, Peter Johansson, Ahlbergshallen 17 februari-4 mars 2018.