Kategoriarkiv: Ekonomi

Vabruari från soffan

Det är inte optimalt att gå omkring på Stockholm Central, åka fullpackat tåg i flera timmar, tänkte jag förra söndagen utifrån klassiska vabruari och aktuellt fokus kring smittspridning (corona…). Nu var det bara en ordentlig förkylning jag åkte på. Och har blivit påmind om att vara tacksam för att det inte är något värre. Men ändå.

Onsdag upplevde jag mig ovanligt kall. I torsdags kväll kände att det började krypa i halsen. Fredag morgon hade jag feberkänning och blev sämre under dagen. Lördag och söndag var riktigt hängiga. Lillasyster tog på sig att laga mat till mig och sina syskon. Hon bara tittade på mig nerbäddad i soffan och insåg att det inte var någon mening att hoppas på att jag skulle orka laga mat. Söndag fick jag bita ihop för att äta middag med barnen och min pappa. Storebror hade nämligen födelsedag :) Från sin morfar fick han älgkalvsfilé i present för att själv tillaga <3

Än så länge är det bara jag som är drabbad och jag har för gamla barn för att ”vabba”. Men min stora skräck är att jag har smittat någon inför kommande sportlov (risken måste ha extremt hög sannolikhet). ”Mambruari” kanske vore något? Det är ju jag som har blivit ompysslad. Även om det var en oväntat seg förkylning, med lite annorlunda utveckling än vanligt, har det gett resultat att barnen och jag har pysslat om mig. Idag kan jag vara uppe och göra saker och imorgon går jag tillbaks till jobbet. Lite sur dock utifrån att jag såg fram mot min första hela lön på väldigt länge, för att jag fick boka om flera viktiga möten på jobbet, och kommer att få jobba på ordentligt för att komma ikapp.

Jag misstänker starkt att jag var extra känslig och drabbades av förkylningen för att kroppen sa: ”Men hörru, fattar du inte att du behöver vila, tempot är för högt och du behöver återhämtning. Förstår du inte på annat vis så får du en förkylning här som lärdom.”. Det är bara en månad sen jag gick upp i heltid igen sen förra årets flera sjukskrivningar. Förra veckan blev väldigt intensiv arbetsmässigt samtidigt som jag försökte låta vardagen gå på som vanligt. När det är mycket hemma behöver jag andas lugnt på jobbet. När det är mycket på jobbet behöver jag avboka allt privat. Jag får ta den här förkylningen som en påminnelse. Trots allt är mitt mål att ta hela 2020 för att komma tillbaks, jag har tid att lära och justera.

Under tiden jag utmanar mig själv och känner efter hur jag mår kommer här ett monsterinlägg med ett gäng tidigare lästa böcker, annat smått – och mycket gott.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är DSC00343-scaled.jpg
  • Den stora utställningen
    Tidigare läst liten pärla om när Einstein besöker Sverige och världsutställningen i 1923 för att hålla sin Nobelföreläsning. Trevlig och oväntad historia men inte alls ”crazy” som många av författarens tidigare böcker vilka jag tokgillar. Min pappa fick läsa boken efter mig.
    Hermansson, Marie. Den stora utställningen. 2018.
  • Jag vill sätta världen i rörelse
    En annan Nobelpristagare var vår folkkära Selma Lagerlöf. Det här praktverket gav mig en på många vis ny bild av Lagerlöf. Boken nominerades till Augustpriset 2019. Att besöka Mårbacka är för övrigt ett starkt barndomsminne för mig och så fort jag tänker på Selma är det hemma i hennes bibliotek eller köket med AGA-spisen jag befinner mig i tankarna.
    Palm, Anna-Karin. Jag vill sätta världen i rörelse. 2019.
  • Liv efter liv
    Det intressanta med den här boken är att den börjar 1910 igen och igen. Första delen är bara ett par rader. Sen startar boken om från samma tillfälle igen i något stycke. Därefter igen. Och igen. Så småningom i flera kapitel. Det upplägget och ett oväntat innehåll är vitsen med boken. Och den gröna bubblan på omslaget! (En sån som jag har!) Tyvärr blir boken långtråkig när jag har kommit in i upplägget.
    Atkinson, Kate. Liv efter liv. 2016.
  • Härifrån till Allmänningen
    En annorlunda bok som utspelar sig i förortsmiljö i 1960-talets slut. Det är gängbråk, höghus, kvartersgränser, klasskillnader/status och en hemlighet. En av de bästa förortsbeskrivningar jag har läst.
    Sem, Sandberg, Steve. Härifrån till Allmänningen. 2005.
  • De små tingens gud
    En klurigare bok som kräver sin uppmärksamhet. Olika tidsepoker blandas och det kan vara svårt att hänga med inledningsvis, särskilt eftersom berättelsen dessutom blandas att skrivas ur ett barns respektive en vuxens perspektiv. Ett huvudspår av boken handlar om ett tvillingpar som skiljs åt som barn i bakgrunden av ett annat barns dödsfall. Trots stor tragik är det här en finstämd bok med vackert språk som ger en ny bild av Indien.
    Roy, Arundhati. De små tingens gud. 1997. 
    Författaren blev tilldelad Bookerpriset för denna roman.
  • Ragga som du shoppar
    Gissar att den här boken klassificeras som en bok för unga vuxna. Men det struntade jag i. Det här är en helkul, lättläst roman att roas av en stund. Miljön är nutid Göteborg där huvudpersonen missnöjd jobbar på en klädbutik med drömmar om en helt egen lägenhet istället för att bo ihop med kompisar. Stilen är i dagboksform med finurliga små texter om både allvar och yta. De regelbundna restaurangmiddagarna med vänner gör mig lite avundsjuk och huvudpersonens relation till sin syster griper mig mitt bland all galen humor i boken.
    Jansson, Lin. Ragga som du shoppar. 2018.

Från böcker till två musikpärlor som jag inte skrev om under hösten 2019 – hösten som försvann…

Sirocco gav mig en oförglömlig musikupplevelse. Första gången jag har tittat på en slagverkares händer med en sådan fascination (Fredrik Gille). Tillsammans med Sofia Berg-Böhms speciella sång och framträdande blev föreställningen gripande med sånger på jiddisch, hebreiska, arabiska mm. En del riktigt gamla sånger från Andalusien framfördes, folkmusik och flamenco.
Sirocco. Gamla Tingshuset, Östersund. September 2019.

Samma vecka upplevde jag Violet Green på Heim i Östersund. Det var en lärorik och härlig lunchkonsert fylld med musikglädje och kvinnlig jazzhistoria. Gruppen är högaktuell just idag, och denna vecka, då de är på turné i Östersund idag: Gamla Kyrkan på lunchen – den hade jag kunnat se om jag inte hade varit hemma pga envisa förkylningen! Och Jazzköket ikväll. Därefter fortsätter de vidare till Sundsvall imorgon, Härnösand på fredag och slutligen till Näsåker på skottdagen. Rekommenderas! Jag hade gärna besökt Hotel Nämforsen på lördag. Violet Green and all between. HEIM, Östersund. September 2019.

Över till en hög med god mat på restaurangerna i Östersund. Faktiskt allt från senaste dryga månaden.

Steak Sandwich. Oxfilé i bitar med brödet ”på högkant”, pommes, bea och vin på Tegel. Lugn miljö för att äta och baren med lounge gillar jag. Däremot föredrar jag att få köttet i stor bit.

Dalwhinnies klassiska och fantastiska chokladtryffeltårta bakad med valhronachoklad och ett stänk whisky serverad med vispgrädde. Jag brukar sällan orka med den här mäktiga tårtan, men äntligen vid detta tillfälle. Jag drack High Coast Whisky 63 till.

Nattbakad karré med picklad rödlök, surkål, blåbärsaioli och rotfruktschips på mysiga Jaktstugan. Brunkullans rooibos till det.

Alla hjärtansdag-lunch. Gourmetkorv De Lux med potatismos mm på Norra Station. Bryggt te till maten.

Egg Benedict Royal i sällskap av min systerdotter på N1. Kallrökt lax på tekaka med sallad, pocherade ägg och rikligt med hollandaisesås. Vi tog med en karaff kranvatten till bordet.

Sir Winstons klassiska grillspett på oxfilé med pepparsås, bea, pommes och vin.

Min egen semla som rulltårta för första gången. Ville och orkade inte lägga ner nån större energi på att baka när jag är förkyld, men en snabb rulltårta fick jag till. Jag föredrar klassisk semla, men rulltårtan var överraskande god då grädden och mandelmassan sprids ”överallt”. Tips: Rikligt med riven mandelmassa tillsammans med grädden. Kardemumma i smeten blir gott.

Vernissage för Melllanbror och bildesteternas utställning. Utställningen med olika trycktekniker hänger på Gamla Tingshusets Café till 18 mars och verken går bra att köpa.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är DSC07522.jpg

Och slutligen – ljuset är åter! Det är strålande vårvinter utanför mitt fönster, om än något kyligt. (Hoppas solen värmer imorgon då Lillasyster ska vara ute med islandshästar hela dagen som en alternativ skoldag.) Men känslan av att vi går mot sommaren är väckt. Bild från en kväll ute på Marités takterrass i somras. I natt är Storebror på Marité för att fira 100-dagar kvar till studenten!

Januariresa till Genève

#tbt, Throwback Thursday, har blivit ett begrepp så jag tänker att det passar med en återblick.

För ett år sedan var jag och B på vår första gemensamma utlandsresa. Det var ett ordentligt bök att bestämma resmål. B har varit ”överallt” i Europa och hade många krav på vad som skulle duga för oss. Viktigast var att det var hyfsat kort flygtid och nära från flygplatsen till semesterorten då vi bara skulle vara borta några dagar. Efter ett tag sa jag en lista på mina tänkbara önskeresmål och lämnade val och bokning i fria händer till B. Resultatet blev att vi hamnade i Genève! B hade varit där vid ett antal tillfällen tidigare och tyckte att det var en passande utflykt för oss. Semesterkänslan infann sig redan på morgonen när vi kom till Arlanda och B köpte juice, chokladcookie och bubbel som frukost till mig :D

Inflygningen över Alperna till Genève i vinterskrud och solsken… Det är den mest oförglömliga flygning jag har varit med om hittills. Som tur var satt vi på rätt sida i flygplanet och fick se de höga, vassa snöklädda alptopparna gnistra under flygplanet.

På flygplatsen kändes det ungefär som hemma. En mängd människor i tjocka täckjackor och vinterskor. Bagageutlämningen bestod av många stora resväskor, pjäxbagar och skidfodral.

De flesta andra turister åkte vidare mot fjällen. In till stan var det lugnare. Och snabbt. Tåget in till centrum tog bara några få minuter. Vårt hotell låg dessutom precis utanför huvudingången till tågstationen. Vi bodde på kortsidan av hotellet några våningar ovanför entrén.

Allt var väldigt dyrt i Genève. (Enda undantaget vad gäller pris var att lokaltrafiken var gratis för turister.) Det är tydligt en diplomatstad där många arbetar på Röda korset, FN, UNHCR och andra stora organisationer som valt att lägga sina huvudkontor här. Jag antar att många har tillräckligt med pengar. Det gick också att utläsa av alla tjusiga bilar (Smart, Porsche, Maserati, Mercedes, BMW, Audi, Tesla, Mini mm), diplomatbilar och lyxiga märkesbutiker. Vi besökte också en mer vanlig galleria (Manor) och det enda jag shoppade på resan var schweizisk choklad, kritor i en plåtask och en burk alpsalt.

Genève är en stark historisk stad vad gäller demokrati och humanitärt. Vi var inte inne på FN eller Röda korset men gick i parkerna utanför, tittade på alla länders flaggor och var in i foajén på Röda korsets museum. Det blev flera fina promenader trots lite kylig blåst och det fanns gott om spännande träd, båtar, klippta buskar, strandpromenad, konstiga torn och offentliga skulpturer att titta på. Och pampiga hus förstås.

Solen värmde till viss del och de allra första lökväxterna började titta fram, men det var kyligt. När vi var på plats hade inte juldekorationerna plockats bort än. Det var fint, men jag har ändå svårt att ta in det här med jul och vinterkyla utan snö. Nytt för mig. Vi hade också turen att staden var dekorerad i form av en ljusshow i form av ljusinstallationer här och där. Fint! På andra sidan vattnet fanns det små lysande luftbubblor, en för varje sällskap, på ett café. Intressant koncept och fint med ljuset.

En extra minnesvärd restaurangupplevelse var när vi klev in på Café de Paris och frågade efter menyn. En restaurang som sas vara startad 1930. Lite fniss fick vi allt när personalen berättade att de inte hade någon meny. Kött med pommes och café de Paris-sås var restaurangens enda rätt! Jag kan säga att de inte behövde fler. Det var suveränt gott och dessutom mysigt att själv steka köttbitarna allt eftersom vid bordet. En annan matupplevelse var miljön när vi gick över vattnet, förbi märkesbutikerna och åt på ett bryggeri med restaurang. B åt pizza och jag vegetarisk burgare. Gemytligt.

En lunch åt vi små pizzor på L’Age d’Or som sas vara stans äldsta pizzeria (1955). Gott var det oavsett och ovanlig miljö då restaurangen låg i en före detta bio- eller teatersalong. Pizzorna var små, men fanns i olika storlek, och lite liknande panpizza. B hade skinka på sin och den låg rakt över pizzan som stora bitar, inte strimlade. Lite annorlunda.

När det gäller dryck kan jag upplysa om att schweizarna inte förstod alls hur en varm choklad spetsas. Jag testade på två ställen och fick då spriten bredvid i eget glas. Men jag tog hand om mig själv och tömde ner i chokladen och blandad som jag ville. Perfekt dryck för en vintersemester. I övrigt blev det mest franska viner (och nån schweizisk, Aperol Spritz och bubbel) . Finfint det med!

Det här med att vara omgiven av alpvärlden och samtidigt ha en stor, öppen sjö framför tilltalade mig. Och att kunna känna både Frankrike och Tyskland i en härlig mix på samma gång! Det blev en hel del fotopromenader, men jag hann läsa bok lagom mycket också.

Kanske fjolårets charmigaste hotell. Egentligen inget extra på hotellet, men stämningen var unik och sängen gigantisk. Att stå vid det franska fönstret och titta ut över några gränder och se de höga alptopparna i bakgrunden. Det fanns tv dubbad på franska, vattenkokare, kaffe, te och många småförpackningar av tvål, schampo och annat, ordentligt med handdukar, morgonrock, och gott om plats att hänga upp kläder i garderob. Hotellet hade också en fin vinkällare och så pass bra mat att vi faktiskt åt middag två av kvällarna där. En av dem valde vi schweizisk raclette. En kväll tog jag en fräsch laxsallad för att äta något lättare. Vi åt ute på en inglasad veranda med glastak, väldigt fint.

Hotel Le Montbrillant.

Fjällvandringen – utrustning och mat

Det lönar sig att lägga ner tid på förberedelser. Jag vägrar att fjällvandring ska vara en ”materialsport”, men att ha rätt utrustning med sig är nödvändigt både för säkerhet och trivsel.

Nu var vi bara på en kort, liten tur över en natt nära bebyggelse jag och barnen. Men väl iväg har man ju ändå bara med sig det som finns i packningen. Skriver lite om det här då jag vet att flera är intresserade.

Maten

  • Lunch dag 1: Jag tog det som fanns hemma istället för att köpa något extra. De två yngsta åt snabbnudlar med bröd. Jag åt potatissoppa på pulver. Storebror drar mer energi och åt bland annat frystorkad färdigmat.
  • Middag. Mellanbror tyckte att jag överdrev, men på fjället fanns all tid att laga mat. Först åt vi ris med sojastrimlor, morotsslantar och bearnaisesås. Till efterrätt blev det kanske min mest perfekta ”strövargodis” någonsin. Istället för vanliga snabbriset hittade jag expressris från Uncle Ben’s. Det var synnerligen smidigt.
  • Kvällsfika. Varmchoklad/te med kex.
  • Frukost. Mycket hastigt tillagat i stark blåst. Snabbnudlar (en förpackning kvar från lunchen dagen innan), fruktsoppa på pulver, stekta ägg (ja, jag hade med råa ägg i packningen), kex och det sista brödet med smör och messmör.
  • Lunch dag 2: Tortillabröd, riven morot och sojafärs stekt med tacokrydda. Tips: Torra sojaprodukter väger ”ingenting” och förvaras i rumstemperatur.

Eftersom vi inte behövde räkna gram med mat bara för två dagar tog vi med riktigt godis istället för ex. torkat kött och torkade bär. I övrigt som mellis hade vi framför allt lite grövre kex.

Mitt bästa: Te!! Min njutning. Jag hade med mig både lösvikt färdigt i påse och vanliga tepåsar.
Tips: C-vitaminbrus gör läsk/saft av vattnet. Uppskattad variation.

* Stövargodis. Smält smör. Stek ihop med socker och havregryn tills det blir krispigt. Blanda i bär. Den här gången tog jag med torkade bär, bl.a. blåbär och det fungerade toppen. Vakta noga, annars blir kastrullen svårdiskad.

Utrustning

  • Ryggsäckar. Haglöfs Raw ca 20 liter för Lillasyster. Jag använde min Exped Backcountry 65 liter för första gången ”på riktigt”. Jag är speciellt nöjd med att ryggsäcken är vattentät (inget regnskydd behövs alltså), att insidan är ljus och att framsidan går att öppna helt – otroligt praktiskt, vill aldrig ha annat. Ovant att stänga remmar med hakar istället för knäpplås, men samtidigt känns det hållbarare och kanske bara är en vana. Något jag måste ordna till nästa tur är väskor för höftbältet, det saknas. Mellanbror är smal och behöver en ryggsäck med kortare höftbälte än på den Lundhags 45 l.  han hade. Tack vare inte allt för tung ryggsäck fungerade det ändå. Storebror hade en Lundhags 70 l.
  • Vikt. Lillasysters ryggsäck vägde max något kilo. Mer hade belastat tålamodet. Av den anledningen var vi tre personer som fick dela på fyra personers packning. Mellanbror bar knappt 8 kg, jag drygt 8. Storebror är starkast och mest vältränad så han fick bära 11 kg.
  • Tält. Vaude Hogan Ultralight Argon, vikt 1,25 kg. Mysigt tält och extremt smidigt att sätta upp. Tar max ett par minuter för en person. Minimal absid. För mig som är kort går det dock bra att förvara en hel del prylar vid fötterna inne i tältet. Jag har sovit i tältet även på vintern, då är det viktigt att se till att det blir utrymme mellan inner- och yttertält, de har förmåga att ibland åka ihop något. Hilleberg Nammatj GT, ca 3,5 kg. Trevligt och rymligt tält med stor absid. Drömtältet bortsett från priset och att just jag trots allt föredrar lite mindre storlek och vikt. Bästa kvalitet och genomtänkt på alla vis. En extra tältduk som golv i absiden gör det till ett riktigt fint extrarum vilket behövde under den blåsiga frukosten.
  • Sova. Mellanbror har en minisovsäck, vi övriga är kallare av oss och har något större syntetsäckar från Stadium. Lillasyster sov på ett vanligt klassiskt liggunderlag i cellplast (men klippt till mindre storlek) som vi även använde flitigt under lunchpauserna. Övriga liggunderlag är uppblåsbara: Exped AirMat Lite PlusTherm-a-Rest NeoAir Venture och ytterligare ett som jag också tror är från Exped. Jag är extra nöjd med mitt liggunderlag (det första) då det har en inbyggd ”pump”. Dessutom blir madrassen ordentligt tjock och härlig (5 cm) trots liten förpackning (22×9 cm, 550 g).
  • Kök. Trangia med två kastruller och lock/stekpanna. Har ett nyare, men väljer alltid det gamla ärva som mina föräldrar använt sedan länge. Pappa har sytt förvaringspåse till köket. Jag föredrar gas och därför har vi själva fått ta upp ett hål för gasslangen, vilket finns från början i nyare kök. Denna äldre variant har aluminium rakt igenom, ingen non-stickbeläggning eller annat. Inget jag har saknat heller.
  • Kläder. Barnen vandrade i vanliga t-shirts och Adidasbyxor. Jag körde med tjockare träningsleggings, linne och kortärmad blus. Dessutom hade jag med en klänning i funktionsmaterial från Arcteryx som inte tar någon plats alls hoprullad. Lillasyster hade också med en klänning. Kepsar var skönt i solen. Jag tror alla hade skalkläder från Everest/Stadium (mina byxor från Tenson). Fleecetröjor för alla behövdes på morgonen.
  • Skor. Älskar mina Lundhags Forest! Det var ändå lyxigt skönt att hoppa i ett par lätta Reebok Crossfit på lägerplatsen. Lillasyster vandrade i halvhöga gummistövlar och hade med Foppatofflor. Det hade även Mellanbror med sig. Bägge pojkar vandrade i vanliga träningsskor.
  • Övrigt. Jag hade med en pocketbok och hann läsa mycket. Yatsy var en hit att ta med och vattenflaskor hade vi inte klarat oss utan i värmen under första dagen. Karta i skala 1:50 000, klassisk kompass plus gps.

Utvärdering
Vid alla utflykter gör vi utvärderingar. Den är gången berättade dock barnen nästan bara om upplevelsen, det var svårt att få ut så mycket om utrustning och packning. Upplevelsen stod i centrum och fick högsta betyg. Det värme mitt hjärta <3

I övrigt kommer fjällvråken på nära håll kommer vara kvar i mitt minne!

När det gäller packning/utrustning gör jag själv följande reflektioner:

  • Barnens reaktion när mobilernas täckning försvann helt ;) Bra lärdom för dem.
  • Väska för höftbälte till mig, mer extra mat (tonåringar äter massor). Det räckte som vi hade, men då fanns ingen reserv.
  • Jag behöver köpa nya skalkläder. Mina byxor är över 20 år gamla och börjar verkligen ge upp. Jackan kan råka öppna dragkedjan av sig själv… Helt fel på fjället. Krav på ny jacka är att huvan ska gå att stänga även om dragkedjan är öppen.
  • Vantar, huvor och buff är bra att ha med till alla även på sommaren.
  • Bonus vore att på sikt byta ut min sovsäck till en i dun med dragkedjan på min högra sida.

Tidigare, övergripande inlägg om fjällvandringen.

Hälsa som statussymbol

I Friskispressen nr 1 2017 skriver chefredaktören Mattias Wising Bonde om en undersökning Friskis&Svettis Stockholm genomfört med hjälp av Sifo. Där framgår att god ekonomi är högst status, men att därefter kommer flera olika punkter som handlar om tid, hälsa, träning, hälsosam mat. Karriär, lyxigt boende och fina bilar ligger långt ner. Är hälsa något som borde rangordna människor i sociala sammanhang?


Att lägga ner tiden på att själv kärna ur granatäpplen – är det status?

Jag ser samma fenomen. Det som framhävs som status är det som är svårt att uppnå för de stora grupperna. Idag är det så pass tight med alla aktiviteter att det här med att klämma in träningar, laga mat från grunden osv kan vara svårt att hinna med. Samtidigt ska du vara avslappnad, inte stressa och lägga ut bilden av ideallivet på sociala media.

Vad skulle du lägga tiden på om du hade en vecka ledigt? Vad tycker du är status? För mig är det viktigt med pauser. Där spelar kultur en stor roll i mitt liv. Det kan handla om att själv skapa (sy, sticka, måla) eller att besöka olika evenemang som konstutställningar, museum eller ett bibliotek, läsa en bok, se film på bio eller hemma i tv-soffan. Gärna tillsammans med barnen eller någon intressant person eller någon jag helt enkelt trivs bra med.

Tips för att bli rik

En liten trio böcker om att bli rik. På pengar, eller på annat…

  1. I boken om att alla svenskar kan bli miljonärer ges massor av praktiska tips och en del förklaringar av ekonomiska begrepp och fenomen. Det mest grundläggande tipset är att alltid spara tio procent av allt man får in, och att aldrig använda dessa pengar. Sparande till ett speciellt mål, eller som buffert, ligger alltså utöver detta. Men i denna bok diskuteras även att tiden är det mest värdefulla och klassikern med att den som är sjuk endast önskar att bli frisk.
  2. Boken om munken är en riktig bästsäljare och har stilen av att kombinera dokumentär text mot underhållning. Sju visdomsord tas upp och det påstås bland annat att det inte finns några misstag, bara lektioner och det diskuteras vikten av att ha mål och behålla fokus på detta, att ta hand om själ/kropp och sinne, att respektera sin tid, leva i nuet och att förenkla sitt liv.
  3. I boken om att bli rik på riktigt handlar det om att ta aktiva val i livet för att hålla riktning mot den vardag individen egentligen vill ha, att inte bara ”flyta med strömmen”. Det gäller bland att ta bort onödiga saker och prioritera det som ger mening, att finna äkta engagemang. Författarna menar att genom att uppskattas för den man är minskar behovet av bekräftelse för prestation och att koncentration på prestationer kan vara kompensation för bristande relationer till sig själv eller andra. Ett tips för att ”slappa” är att göra saker på fritiden som är motsatser till det som utförs på arbetet. Det funderas kring en ”tillräckligt bra” ekonomi där man kanske väljer att arbeta mindre mot annan livskvalitet. Också här är vikten av att ha ett mål och hålla fokus mot detta, i små, små steg centralt, och även i denna bok tas ”mindfulness” upp och frid anses vara ”att vi accepterat att vi är det vi är och att vi har det som vi har det… Vi har inga ytterligare önskningar eller ambitioner.”. Kan kanske kännas lite svårt att förstå för mig som har en inbyggd strävan mot mål och ständiga förbättringar ;)

Klart tänkvärda böcker där jag ser att jag har ett behov både av att fundera vidare kring vad som är värdefullt, men även hur jag ska hantera de pengar jag får och har.

Per H Börjesson, Så här kan alla svenskar bli miljonärer. Robin Sharma, Munken som sålde sin Ferrari – En berättelse om att uppfylla sina drömmar och förverkliga sig själv. Fredrik Warberg & Jörgen Larsson, Rik på riktigt – En värdefull vardag är möjlig!

Mina meddelanden

Skärmklipp
Skärmklipp från informationsfilmen om Mina meddelanden.

Det går att motarbeta och känna rädsla för den allt mer digitala verkligheten. Eller så är det bara att flyta med, lära sig, bli duktig på och utnyttja de möjligheter som finns. Samtidigt gäller det att ha en reservplan. Det är bra att bli påmind, som igår när jag blev fast på Arlanda fem timmar i flygkaoset. Nu hade jag tur att det blev så pass kort problem för mig, men en bra bok och vetskapen om att jag hade ett rent och oanvänt ombyte i väskan gjorde mig mer förberedd. Jag missade ett årsmöte pga min försening, men vad gör det egentligen. 

Jag tycker det kan vara lite klurigt och dessutom oroväckande med teknik. Men – jag försöker utmana mig och föredrar trots allt skriftlig kontakt med exempelvis myndigheter. Därför försöker jag använda olika tjänster som finns tills jag känner mig trygg med dem, i synnerhet appar via mobilen. Ett exempel:

Mina meddelanden
Digital brevlåda där du kan få besked och kommunicera med exempelvis Skatteverket, Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Om du är en företagare kan du se både dina privata och företagets brev separat men i samma app. Mina meddelanden är ett säkrare sätt att kommunicera än via vanliga mail. Även ex. ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar kan använda tjänsten.

Från i år har det varit möjligt att välja bort pappersdeklarationen och få all information om den via Mina meddelanden istället. Där ser jag en av de stora fördelarna med ökad digital kommunikation – att slippa några fysiska papper…

Se en informationsfilm om Mina meddelanden här.

 

 

Godkänt och klart!

Skärmklipp
Jag tänkte deklarera så fort det var möjligt och gick in på Skatteverkets e-tjänst Inkomstdeklaration 1 direkt för att se den preliminära skatteuträkningen och därefter deklarera. Men där blev det paus. Jag skulle bara gå och hämta mina kontrolluppgifter… Det tog visst flera veckor :D
Men nu är det gjort, deklarationen är klar och jag valde Skatteverkets mobilapp för att skicka in min deklaration. Svårt att inte bli påmind om deklarationen nu när Skatteverket varit ordentligt i fokus i pressen…
Lite kuriosa
  • Skatteverkets broschyr Dags att deklarera har funnits sedan 1972 och har vid det här laget krympt från 32 till 8 sidor.
  • I år skickar Skatteverket ut 7 807 983 deklarationer. 7 494 519  på papper och 313 464 via Mina meddelanden.
  • Senast den 15 april ska alla ha fått sina deklarationsblanketter, som vanligt ska deklarationerna vara inlämnade senast 2 maj.
  • Utnyttja möjligheten att kontakta Skatteupplysningen vid eventuella funderingar:  0771-567 567. Jag har fått bra svar och professionellt bemötande den vägen tidigare.
  • Skatteverket har lyft frågan om tyst godkännande istället för aktivt godkännande men någon lagändring är inte påbörjad. En anledning som tas upp varför tyst godkännande inte är på gång (än?) är att det skulle kunna ta bort känslan av allvar för sin deklaration och uppgifterna i den.

Nya vyer, gratis lunch och middag

140909-5_l

140909-4_l

Till lunch igår åt jag gratis vegetarisk soppa. Den kom från Prästgatan 12 som alltid har riktigt god mat. Anledningen till att jag blev bjuden på lunch var för att jag besökte en lunchföreläsning på Regionalt Designcentrum som en del i projektet 1000 idéer och en planet. Första talare var Mia Svartholm som väldigt personligt berättade om sina passioner och hur hon med hjälp av nålbindning kommit tillbaks efter att ha varit skadad. Det var för övrigt Mia som arrangerade Nålbindningsfestivalen som jag besökte här om veckan.

Andra talare var Anders Österholm från Teknikland. Han berättade om verksamhet på Teknikland och om tävlingen First Lego League. Jag hade så otroligt gärna velat dra ihop ett privatlag med mina barn, men jag känner att jag inte klarar av att vara handledare själv. Vi var och tjuvtittade i fjol, men tyvärr börjar det bli för sent nu.

Middag fick jag äta gratis till utsikten på bilderna ovan. Trots disigt väder och mobilbild kanske det går att ana hur imponerande det var. Spännande att se hus man går förbi varje dag från en helt annan vy; uppifrån. Flera hus var jag tvungen att tänka till om innan jag kopplade vilka det var. Förklaringen till den fria middagen är att jag deltog i en kundkväll/fokusgrupp.

Att göra rätt för sig

DSC_1119_lHittelön
DSC_1103_l
Deklaration på papper för barnen

Klart att jag vill göra rätt för mig! Och det har jag fått göra den här veckan. Först lämnade jag in barnens deklarationer. Det krävdes en liten ansträngning för att få till det på rätt sätt. Den stora frågan var om en förälder skulle skriva under, eller barnen själva. När jag frågade på Servicekontoret visste hon som arbetade där inte: ”Tja, de kan ju skriva under själva av pedagogiska skäl om inte annat.”  Det lät som att hon gissade och jag vägrar tro att Skatteverket har så luddiga direktiv. Av en hel del sökande i broschyrer och annan information hittade jag till sist svaret gömt på Skatteverkets hemsida. Det här är vad som gäller:

  • Deklarationer för omyndiga skrivs under av vårdnadshavare om barnet är under 16 år. Om barnet är över 16 år skrivs det under av vårdnadshavare om deklarationen enbart avser kapitalinkomst, av vårdnadshavare och barn om den avser kapital- och arbetsinkomst. Och ungdomar mellan 16 och 18 år som enbart haft arbetsinkomst skriver under själv.

I måndags hände något underligt. Jag hittade en börs liggandes på golvet i entrén på jobbet. Det kändes på en gång att det var något mystiskt varför jag gick till min chef för att fråga vad jag skulle göra. När han öppnade börsen fick vi se att den var helt fylld av tunga guldsmycken. Vi fotade innehållet, låste in den och gjorde ett inlägg på intranätet om fyndet. När jag en stund senare gick på lunch var jag helt skakis. Tänk om någon samlat ihop detta för att sälja och sedan bara tappat det?! Funderingarna fortsatte hela dagen och kvällen. Tänk om det är stöldgods? Tänk om någon skulle lämna in det i ett bankfack? o.s.v.

Tack och lov kom ägaren nästa morgon innan jag hade hunnit kontakta Polisen. Ägaren var ännu mer skakis förstås efter en sömnlös natt. Det var verkligen riktigt illa då det handlade om hans avlidne mors smycken som skulle säljas för att bekosta begravningen. Jag ryser när jag tänker på hur han måste ha våndats! Det är inte varje dag någon får snittblommor på jobbet, men det var vad jag fick sedan. Roligt att ha en sådan fin och näpen bukett på bordet över valborgshelgen, doftande rosor dessutom för ovanlighets skull, men framför allt är jag oerhört lättad att allt löste sig! Och lite egoistiskt så där känner jag mig stolt över att vara den som väljer att göra rätt för mig :)