Kategoriarkiv: Böcker

DNA-trådar till våra rötter – Karin Bojs

Ikväll besökte jag ett föredrag med Karin Bojs tillsammans med några deltagare i ”husets bokklubb”. Vi har tidigare läst Karin Bojs bok Min europeiska familj – De senaste 54 000 åren tillsammans. På föredraget berättade Karin Bojs även från innehållet ur den nyare boken Svenskarna och deras fäder de senaste 11000 åren som hon skrivit tillsammans med Peter Sjölund.

Jag tänker inte återge föredragets innehåll. Men lite stolpar av det som togs upp var

  • DNA-teknikens explosiva utveckling
  • den moderna människans kreativitet = uppfinningsrikedom och kultur (konst och  musik), jämfört med att neanderthalarn saknade detta
  • ovanligt kreativa släkter har också ofta mer psykoser som bipolaritet och schizofreni (betalningen för att vi överlevt?)
  • Sverige var befolkat av jägare från söder och öster. Därefter kom jordbrukare vandrande och i tredje vågen kom yamnaherdar (stridsyxfolket).
  • fimbulvinter, justinianska pesten, skogsfinnar, valloner
  • rasbiologer.

Karin Bojs är journalist och författare, tidigare vetenskapsredaktör på DN och vinnare av Augustpriset 2015.
DNA-trådar till våra rötter, Karin Bojs, 2017-11-06, Wargentinsskolan, arr: konstföreningar i samverkan.

Härskarteknik

En del praktiska tips på hur olika maktmetoder identifieras och motverkas. Det handlar bland annat om martyrskap, uteslutning och projicering. Visst är det lätt att känna igen en hel del som utspelar sig enligt den här boken. Det tilltalar mig att författaren tar upp vad som hade kunnat göras annorlunda – ur bägge sidors perspektiv! Den som använder sig av härskarteknik är troligen sällan medveten om det.

Härskarteknik. Den fula vägen till makt, Elaine Eksvärd.
Prickigt kuddfodral, H&M Home med bidrag till Unicef.

Tiden läker inga sår

Efter en mindre bra start på semestern har jag nu kommit in i semesterlunketvänt på dygnet, gör inget vettigt och äter gosaker. Som det ska vara då kanske. På stan är det folk och rörelse överallt – jag återkommer med inlägg kring Storsjöyran.

Idag var jag och några barn på Jamtli med kollegan A med familj, trevligt, trevligt! Dessutom intressant att gå med några som knappt varit på Jamtli tidigare, och att gå i sällskap med småbarn, en upplevelse från en annan synvinkel än annars.

Att läsa Tiden läker inga sår var också att se saker från ett annat håll. Det var också en påminnelse om vilka fördomar jag har. Speciellt mot kända personer är det lätt att anta helt felaktiga saker.

Boken beskriver en bakgrund jag inte hade minsta aning om. Det är hemska saker som utspelar sig under flera generationer kvinnor, men kärleken är stor och boken är finstämd. En riktigt bra bok.

Nu ska jag förbereda det sista inför dotterns födelsedag imorgon. Enligt traditionen firar vi alltid henne med tårta tillsammans med vänner och släkt i en park!

Tiden läker inga sår, Tilde de Paula Eby.

Debut!

Jag tog med mig ett gäng barn/ungdomar på vernissage av utställningen Debut. Det här är ingen konstutställning utan en installation kring debutböcker med jämtländsk anknytning från 13 författare.

Uppslag med texter ur böckerna finns upptryckta i jätteformat, det finns läshörna och t.ex. ett gigantiskt Alfapet.

Några av de representerade författarna var Bodil Malmsten, Berta Magnusson, Christina Kjellsson och Elin Olofsson. Enbart kvinnor lyftes fram denna gång.

Första dagen var bokbussen på plats och hade lastat fullt med jämtländska böcker. Jag har tänkt så länge att besöka bokbussen och nu fick jag chansen. Den var precis så härlig som jag hade föreställt mig!

Debut. Jamtli Exercishall. 20 juli-13 augusti 2017.

Tips på läsning för ungdomar

Det var ett tag sen jag kastade mig över studentlitteratur. Men en bok med analyser av dagens ungdomslitteratur kunde jag inte låta bli. Speciellt när jag har ungdomar i min närhet som frågar kring läsning. Att läsa passar ju dessutom extra bra när det är sommarlov och semester. Några tendenser och boktips som jag fångade från boken:

  • Fler vuxna läser ungdomsböcker nu. Unga vuxna är en nyare kategori böcker.
  • Ungdomsböcker har funnits länge men gavs tidigarer ut för en bredare publik (ungdomar och vuxna som målgrupp), ex. Djungelboken, Anne på Grönkulla, Alice i underlandet).
  • Lex bok, Sara Kadefors. Typisk nutida ungdomsbok i bloggliknande form. Jag fastnar för den smarta, tolkningsbara titeln (personen Lex, läxbok, lagbok…).
  • Pojkarna, Jessica Schiefauer. Den boken har jag läst själv och kan absolut rekommendera.
  • Urbant uppror. Ungdomens utanförskap från samhället, att vara för ung. Eller för gammal (inte ett barn längre).
  • Filmreferenser.
  • Historiska ungdomsromaner har däremot minskat betydligt i utgivning. I boken finns ett resonemang om att ungdomar idag finner sin identitiet i omgivning och framtid, än som tidigare i historien. I fantasy kommer däremot historia med exempelvis i form av tidsresor, ex Dimensioner av Sofie Berthet. Steampunk är på väg in bland annat i Fripassageraren, Christina Wahldén.
  • Dystopier och utopier. Ex. Hungerspelen av Suzanne Collins (Hungergames…).
  • Lättlästa böcker. Serieromaner för ungdomar.
  • Vad anses vara en ”normal tjej”, en ”normal kille”… Könsnormer och könsöverskridande.

Boken gav mig inte så mycket boktips som jag hade hoppats. Men däremot en inblick i vilka strömningar som är aktuella inom nutida ungdomsböcker och det var intressant.

Samtida svensk ungdomslitteratur. Analyser. Åsa warnqvist (red.). Studentlitteratur 2017. Bonus att Helen Asklund (f Schmidl) medverkar då vi läste franska tillsammans på gymnasiet.

Min europeiska familj de senaste 54000 åren

Nu kan jag räkna timmar till semester! Jag har haft mycket att göra sista veckorna på arbetet. Tack och lov eftersom det har motverkat den låga motivationen på alla fronter. Jag har ändå har kunnat bocka av mycket mer än jag hade hoppats på. Skönt ingångsläge till semestern, vilket behövs extra utifrån allt jobbigt privat. Mina drygt fyra veckor ledigt är i princip obokade, men en hög böcker ska jag beta av förstås :)

En av de böcker ”husets bokklubb” läste under våren var den prisade Min europeiska familj de senaste 54000 åren. Boken tilldelades bland annat Augustpriset 2015. Och visst är det är en bok värd att lovorda. Det här är en faktaspäckad bok skriven på ett medryckande vis. Den ger både bredd och djup på ett vis att boken i princip är att se som obligatorisk läsning för allmänbildningens skull.

Tack vare bland annat genteknikens snabba utveckling har vi idag nya fakta som ändrar på en del av den bild vi hade tidigare om hur befolkningen i Europa har utvecklats. I kombination med arkeoligisk utforskning blir det verkligt spännande och det finns mycket att lära.

Bojs, Karin. Min europeiska familj de senaste 54000 åren.

Tio år senare

För många år sen läste jag den uppmärksammade boken Tio tankar om tid och fascinerades. Det fanns en hel del i boken för mig att t åt mig av. På bokmässan i höstas lyssnade jag intresserat på författaren Bodil Jönsson. Utifrån den här bakgrunden var mina förväntningar på Tio tankar om tid – Tio år senare höga. Tyvärr.

Att ha höga förväntningar är oftast inte bra. Och absolut inte i det här fallet. Jag hade förväntat mig konkret klokskap att suga åt mig gobitarna av. Istället består boken av en nulägesbeskrivning av ett antal områden. Visserligen träffande, men det gav mig egentligen inget att ta med mig av. Kanske beror det extra mycket på att boken snart är tio år gammal. Precis som det beskrivs är det mycket som ändras på den perioden.

Nåja, jag ger inte upp. Dags att läsa om Tio tankar om tid och se vad den kan ge mig idag. Jag skulle inte ha något emot att kolla in några av hennes andra böcker heller.

Bodil Jönsson, Tio tankar om tid – Tio år senare.

Från måleri till textil

Jamtli hade en liten trevlig utställning under våren där Broderiets vänner inspirerats av Anders Berglins målningar av Jämtlandsskåp. På Jamtli finns flera Jämtlandsskåp att titta på i de fasta utställningarna. Besök dem och inspireras – kanske till ett broderi :)

Jag tilltalas av när olika inriktningar inspireras av varandra och kanske till och med skapar tillsammans. Och visst går det att känna igen Jämtlandsskåpens slingrande blommor i de broderade alstren. Mest imponerar yllebroderierna på mig, troligen beror det en hel del på att jag tycker att sånt broderi är så svårt…

Från måleri till textil. Jamtli entré och café 2 april-21 maj 2017. Broderiets vänner, Karin Zidén och Örjan Bertilsson. Boktips: Rokokomålaren Anders Berglin: stilbildare inom jämtländsk folkkonst, av just Karin Zidén och Örjan Bertilsson.

Katedralen vid havet

666 sidor lång tegelsten om 1300-talets Barcelona skapar en hel del förväntningar. Förväntningarna uppfylldes. Minsta bokklubben har den här gången läst en bok där pesten härjar, judarna råkar illa ut, katedralerna byggs sten för sten, fattiga förtrycks och kärleken tar de mest oväntade vägar.

Det här var en fin bok som inte tog allt för lång tid att läsa trots sin omfattning. Jag rekommenderar den framför allt för att den ger en bred allmänbildning över perioden och området, men också för att jag sällan läser spanska författare, den här ligger ständig på de spanska topplistorna. (Att våldtäkter beskrivs för utförligt utan att tillföra något nödvändigt till boken, och att det finns en incestliknande historia med har jag förträngt.)

Ildefonso Falcones, Katedralen vid havet

Kriget har inget kvinnligt ansikte

Minsta bokklubben gjorde ett extra seriöst utforskande av 2015 års nobelpristagare i litteratur. Boken krävde två separata diskussionsluncher. Till den senare hade vi tittat extra på språket.

Det här är en tung bok både i tjocklek och innehåll. Gång efter gång kommer nya historier från kriget, den ena värre än den andra. Även när det går trögt är det värt att ta sig igenom hela boken för att få fler synvinklar och ”knyta ihop säcken”.

Största behållningen var att få ta del av ett annat perspektiv, att få en ökad allmänbildning, att få läsa om alla de kvinnor som deltog fullt ut som soldater i Röda armén.

Svetlana Aleksijevitj, Kriget har inget kvinnligt ansikte.

Grymma lurar i julklapp

Tidigt i höstas bestämde jag att kosta på mig själv ett par riktigt bra hörlurar i julklapp. Till stor del som en ren arbetsmiljöåtgärd då jag har stora problem att fokusera på arbetet i kontorslandskap, och jag störs även ofta av att lyssna på musik i kombination med arbete.

Efter en del jämförelser fastnade jag för Bose QuietComfort 35, mycket för att de är trådlösa och väger mindre än konkurrenternas. På Black Friday dök de upp nedsatta i ett antal exemplar, i en enda butik vad jag såg. Redan tidigt, tidigt på morgonen beställde jag mina och hörde sen att de tog slut snabbt. Jag blev till och med erbjuden att sälja till en kollega till mannen eftersom de behövdes snabbt inför en resa.

Hursomhelst behöll jag mina lurar och jag är SÅ nöjd! Jag hade testat dem redan innan både i ett par butiker och på tåg, men att ha sina egna ger den rätta upplevelsen. Det har redan blivit  ett antal timmar både på arbetet och hemma med mina Bose. Allt ”buller” försvinner magiskt, även samtal längre bort liksom tv, musik och kollegor. Kommer någon närmare hör jag däremot bra vad de säger. Jag har använt hörlurarna lika mycket utan som med musik. Och tack vare brusreduceringen går det att få en utmärkt musikupplevelse även med låg volym om så önskas. Plus för lång batteritid och lättsam styrning via knappar på hörlurarna och via app.

Något annat som fungerar bra som julklapp till sig själv eller någon annan är en bok. På Bokens dag hade jag förmånen att lyssna på Johan Egerkrans. I signeringskön stod jag först och fick därför även tillfälle att prata lite kort med Egerkrans.

Om du har en julklapp kvar att köpa är Nordiska gudar det den gåva jag rekommenderar att du springer och köper bums. Den borde passa till alla! Som bilderbok för de yngsta, att sträckläsa som Mellanbror gjorde, att nörda in sig i för den som vill, att bara bläddra övergripande i för andra.

Svenskt för gymnasieungdomar

Jag fick en fråga om tips på svenska (klassiker) som kan passa för gymnasieelever att läsa. Här kommer är ett blygsamt urval av allt som finns att välja på. Böcker som kan passa bra både för jullov och som bok för skolarbete under kommande termin.

  • Aksel Lindström. Om vikingatiden i Jämtland och på Frösön.
  • Av Selma Lagerlöf skulle jag nog välja ut Gösta Berlings saga.
  • Jan Fridegård. Här tycker jag att trilogin om trälen Holme i vikingatidens Birka är lättillgänglig.
  • Sara Lindman har jag inte läst själv, men gissar att någon Västerbottensskildring kan vara givande.
  • Vilhelm Mobergs emigrantserie (Utvandrarna och de tre uppföljarna) borde gå hem.
  • Moa Martinsson. Kvinnor och äppelträd. Proletärkvinnornas berättare där kvinnan håller ihop hem och trygghet.
  • Hjalmar Söderberg. Doktor Glas är en favorit. Den allvarsamma leken kan locka lite extra då den varit aktuell på bio i år och den kommer även att visas på tv.
  • Hjalmar Bergman. Hans nåds testamente kan passa.
  • Karin Boye är mest känd för sin lyrik. Men Kallocain är en framtidsroman med medborgarkontroll och propaganda. Om eleverna även får välja på lyrik är Tomas Tranströmer kanske också något att ge sig på för den ambitiöse.
  • För en ungdom skulle jag välja Hemsöborna om det ska läsas något av August Strindberg.
  • Om Sjövall & Wahlöö får räknas in som klassiker skulle jag rekommendera Roseanna till den mer svårflörtade unga läsaren.

Jag skulle misstänka att det är lättast att få tillgång till de här böckerna via biblioteket. Men en del kan också finnas i fina nyutgåvor.

Efterfrågat julklappstips

Jag fick en fråga om boktips till en person som gillar ”kvinnoporträtt, inte riktigt deckare, men mysterier”. Här kommer förslag på några böcker jag tror skulle kunna fungera. Lite sent julklappstips, men gynna lokala bokhandlaren så löser det sig. På just bokaffärerna brukar det vara lätt att få paketen inslagna också ifall man inte vill göra det själv.

  • Jag heter inte Miriam. Majgull Axelsson. Den boken jag rekommenderar i första hand. En bok som alla bör läsa. En ovanlig skildring av världskriget sett från Sverige. Givande personbeskrivningar.
  • Guld. Chris Cleave. Hur livet för en kvinna, som tävlingscyklar på allra högsta nivå, kan vara. En favorit.
  • Låt vargarna komma. Carol Rifka Brunt. En lättläst bok om vänskap i första vågen av hiv/aids i USA.
  • Två lite tyngre böcker där olika kvinnors öden beskrivs är Vägen till bålberget av Therése Söderlind och De förklädda flickorna i Kabul av Jenny Nordberg. Den första utspelar sig i flera tidsåldrar men bottnar i häxprocesserna i Kramfors. Den andra handlar om hur flickor kläs ut till pojkar för att undgå förtryck.
  • Slutligen är De föräldralösa av  en lättläst bok om hur två flickor får åka med de så kallade ”orphan trains” i USA och hur deras liv utvecklas med utgångspunkt från den misär de har som föräldralösa barn.

En bok är en fantastisk present tycker jag, det är att ge en upplevelse. Sen kan mottagaren själv välja att ge boken vidare eller ställa den i bokhyllan för att påminnas om gåvan och berättelsen. Förutom boken skulle jag ändå lägga in något mer i en sån här julklapp. Kanske en reflex, några extra fina praliner eller eventuellt ett bokmärke.

Läsning i stressiga tider

_mg_4254
Ett par fina gamla böcker som jag har fått/tagit av min pappa. Gullrankan som Storebror tog skott av hos sin faster när han var liten.

Några argument varför det är bra att läsa:

  • “Skönlitteratur vidgar själen, får oss att hitta nya tankar… orden som beskriver det vi inte själva kan sätta ord på.”
  • Böcker kan visa att det finns saker som kan göras på annat vis, få dig att göra förändringar och genomföra nya idéer.
  • Istället för att scrolla genom de sociala flödena kan läsande ge ett total fokus, som i meditation. Läsande kan ge välbehövlig återhämtning, sen kan du komma tillbaks till verklighetens måsten med förnyad energi. Läsning är stresshantering.
  • I böcker kan läsaren testa upplevelser och känslor personen inte upplevt själv. När väl en liknande händelse sker kan det vara lättare att agera.
  • Läsande är träning för hjärnan och det abstrakta tänkandet.

Tara nr 13 2016, Läs dit vidare i livet… Maggan Hägglund.

Apropå mässor

dsc_0260Del av ljushallen i vårt fina bibliotek.

Inför morgondagens besök på Fotomässan kommer jag att tänka på Bokmässan som jag besökte i september. Några intressanta föreläsningar som jag lyssnade på, men inte har skrivit om än, var ett gäng inom feminism, jämställdhet och jämlikhet. En uppräkning:

  • Allra käraste systerskap. Ebba Witt-Brattström, Kakan HermanssonParisa Amiri i ett samtal om feminism, yttrandefrihet och skapande.
  • Sexuell assistans – är det möjligt? Jens Rydström, Lunds universitet. I Sverige är ämnet tabu och det pratas inte alls, i synnerhet inte vad gäller personer med begåvningsnedsättning. Det enda som sägs är hur kvinnor med funktionsvariation ska skyddas. Undantaget är unga män med ryggmärgsskador där det finns en attityd att rehabilitera. Oron för sexuellt utnyttjande är befogat, men man pratar aldrig om hur man kan hjälpa. I Danmark finns en utbildad yrkeskår som kan ge råd, det finns riktlinjer och checklistor.  Det är få som behöver assistans, det kan bland annat handla om att flytta en person i position. I Sverige saknas rättsfall och riktlinjer vad som är okej menade Rydström.

  • Slut-shaming – om sex kön och skam. Katarina Wennstam, författare aktuell med boken Flickan och skammen – om samhällets syn på slampor (sept. 2016) Pelle Ullholm, sexualupplysare, RFSU Carolina Hemlin, chefredaktör Ottar. Ett samtal om kåthet, kön, skam och ryktesspridning och slut-shaming. Slut-shaming = ryktesspridning av sexuell karaktär där syftet är att dra ner kvinnan i maktposition. Det här är en fråga för killar och tjejer, vuxna och barn med målet sexuell jämställdhet.  Den här programpunkten var en ögonöppnare!

  • Normkritisk språkvård. Lena Lind Palicki, språkvårdare, Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen Ylva Byrman, språkkonsult, doktorand Göteborgs universitet – avhandling om hur ekobrottsförhör dokumenteras + Språket P1. Hur skapar vi ett demokratiskt språk där alla inkluderas? Lena Lind Palicki diskuterar normkritiska språkförslag av typen ”person med missbruksproblem” istället för ”missbrukare” och pronomenval som ”en” istället för ”man”, och förhållningssätt för att främja att språket blir så demokratiskt och som möjligt.  Synliggöra normer, ifrågasätt, vänd upp och ner på normaliteten, inkludera. Ibland uppstår konflikt med att skriva klarspråk och med medias korta rubriker. Det är inte orden som är viktigast i normkritisk språkvård, utan diskussionen. Föreläsarna pratade om att acceptansen måste finnas så att det inte personer undviker att prata för att de inte känner till ”rätt” begrepp.