Kategoriarkiv: Böcker

Barmark

Nu är det uppenbart att jag tänkte rätt. Denna och nästa vecka ska jag vänja mig vid att arbeta heltid igen. Våga prioritera bort det jag inte måste. Trots att jag har en stor längtan efter att dra på fullt. Göra massor av kul både på jobbet och privat. Jag gillar tempo, fulla dagar och deadlines. Jag har fått mycket energi efter nyår. Det kändes också bra igår att jobba heltid. Men efter en dags arbete, tandläkaren och affären kraschade jag totalt och låg i soffan precis hela kvällen. När var jag trött saknade jag mamma och då blev det än värre. Mest energi fick jag lägga på att förlåta mig själv, att inte döma mig för att jag inte orkade mer. Förlåta mig för att barnen fick micrade rester till middag och att all disk står kvar.

Egentligen vet jag att det här kommer att bli bra. Alla förutsättningar finns för det. Jag får handla på helgerna så att jag slipper under veckorna. Och prioritera sömnen. Jag sover tillräckligt bra igen, men det får inte bli för kort tid.

Apropå att sakna mamma så tar relationer mellan olika generationers kvinnor en stor plats i Malin Nords norrlandsskildring. Vi läste boken i Minsta bokklubben 2019. Intresset för boken fick jag 2017 när jag hörde författaren på Bokens dag. Kanske framför allt för att det är en lokal författare ungefär i min ålder. Det som fastnade mest från boken var nog ändå beskrivningar av kalla vandringar i flykt och konsekvenserna av såna händelser. Samma år deltog även Anders de la Motte, Mats Strandberg, Martina Haag och Lars Lerin. Oförglömligt!

Nord, Malin. Barmark.
Kudden på bilden vävd av min mamma.

Ditt livs affär

Det känns bra nu. Jobbar förmiddagar, äter lunch med sällskap på stan på väg hem eller något lättsamt ensam hemma. Gör någon liten insats hos mig (påminner mig själv varje dag över att jag är tacksam för att orka). Sover en eftermiddagslur innan barn dyker upp efter skolan. Middag, umgås och kanske något mer projekt hemma innan det blir tv och/eller bok. Det är min sista vecka på deltid och mitt mål är att komma iväg tidigt för att bli van att kliva upp.

Även om det känns bra nu håller jag på att förbereda mig mentalt för att nästa vecka kommer att bli tufft med tidiga mornar, heltid och ingen eftermiddagssömn. Tredje dagen på raken tidigt idag börjar ta emot tyvärr. Siktet är att jag ska orka jobbet och att ordna med middag nästa vecka. Därefter vill jag att det stabiliserar sig så att jag både kommer att orka jobb och kvällar. En belastande vardag gör att jag inte får ha slut på energi när jag kommer hem. Det är viktigt.

Uppåkrakakor. Med inspiration från På spåret. Första gången jag har bakat sådana.

Apropå en hel del bok- och tv-kvällar har jag hunnit läsa extra. Jag fortsätter att skriva om de böckerna samtidigt som jag lägger upp flera tidigare lästa men inte bloggade. På Netflix ser jag och Mellanbror nu Messiah. Efter halva säsongen har jag fortfarande inte kunnat avgöra om jag gillar den eller inte. I övrigt slötittar jag mest på Efter fem och Handbolls-EM (undrar om herrarna verkligen är tillräckligt på hugget för att gå långt?). När det finns möjlighet ser jag På spåret och Lillasyster vill gärna se Sveriges mästerkock, då blir det att jag tittar lite också. På spåret var för övrigt extra bra i fredags med svensk norrlandsort som resmål (jag vill inte avslöja exakt vilken om någon har tänkt att se avsnittet), småkakor och svenska djur. Roligt! Ovanligt mycket tv för mig är bara att konstatera.

Rensningen av alla mina prylar fortsätter också i ovant tempo. Jag har verkligen hunnit undan mycket sista veckorna. I lördags fick jag draghjälp av K som hjälpte mig att gå igenom tyger och en del andra textilier. Det har varit ett av mina mer skrymmande områden. Efter rensningen har jag bara två mindre lådor kvar med nostalgi- och bra-att-ha-tyger, och en hög med kläder som ska sys om/lagas och pågående syprojekt. Är inte den högen hanterad inom två veckor kommer jag att slänga det som ligger kvar.

Tänkvärd men underhållande julnovell eller betraktelse med fyndiga illustrationer av Ella Laytham. Boken kan läsas året om men kanske är det extra effektfullt att fundera kring vad som är viktigt i livet, och vilka fotspår en lämnar, precis vid jul.

Backman, Fredrik. Ditt livs affär. Publicerad i Helsingborgs Dagblad 2016.

Tacksamhet

Igår städade vi ut julen. Under helgen hade jag redan börjat samla ihop tomtar, stjärnor och annat. Julgranarna stod kvar. Den i vardagsrummet var fortfarande grön och fin. Lillasysters gran tappade däremot alla barr så fort hon klädde av den. Störst prestation känner jag ändå att det var att stoppa in alla sina saker i bra ordning i sina lådor och in i skåpet. Dammsuga fick jag hjälp med :)

I och med att julsakerna är bortplockade placerade jag också ut julklapparna till sina rätta platser. De har stått samlade på en hylla fram tills nu. Den fina kudden har Lillasyster tryckt. Det vita mönstret var täckt med mjölpasta när hon stämplade med färg. När pastan sen avlägsnades blev det ett sånt här bra resultat.

Jag fick också andra julklappar att vara tacksam för som kommer att räcka länge – bok, gosaker, engelskt läppbalasam och annat.

Av pappa fick jag hemslöjdade stekspadar och en riktigt avancerad julklapp. En burk med hjortronsylt. Han har själv plockat bären, kokat sylten, spraymålat locket, gjort en etikett med information i form av QR-kod, byggt förpackningen och fäst etiketter på den. Imponerande. Sylten kommer att ätas med andakt. Jag lutar åt att servera hjortron med mandelmussor och grädde.

Apropå tacksamhet så lånade jag den här boken för ett tag sedan. En tänkvärd liten bok som inte bara är personlig, utan känns rent av privat i vissa delar. Kristin Kasperson är så härlig. Jag tycker alltid att hon känns som ”den där trevliga kompisen” trots att vi aldrig har träffats, jag bara följer henne på Insta.

Kaspersen, Kristin. Tacksamhet. 2019.

Jul lilla bageriet

Gulli, gull!! En sån gobit. Jag har väntat in rätt tillfälle att läsa den här boken. Och vad kunde passa bättre än i jultider. En riktigt julmysbok. Visst var det en del riktigt komplicerade och allvarliga situationer som huvudpersonerna råkade ut för. Men en riktig feelgood-roman går att lita på. Den slutar alltid lyckligt! Varning dock för att bokens läsare riskerar att bli sugen på varm choklad…!

Colgan, Jenny. Jul i det lilla bageriet på strandpromenaden.

Det var en del anspänning att fira min egen jul efter allt jobbigt och för första gången utan mamma. Men det blev fint. Sen slappnade jag av och har tagit det lugnt, läst böcker och pysslat på hemma. Visserligen har jag jobbat alla dagar kring och efter jul, men det har ändå varit mycket ledigt.

Jag känner absolut att krafterna är på väg tillbaks. Det är stor skillnad på upplevelsen av tiden när jag kan göra lite trevliga saker hemma än i slutet av hösten då jag låg i soffan, knappt visste tid på dygnet och upplevde både böcker och ett pass i tvättstugan som oöverstigliga. Visserligen behövde jag sova 1,5 timme efter gårdagens halvdags arbete. Men ändå – jag vill och orkar en hel del nu, så skönt!

Häromdagen bjöd jag hem gäster utanför familjen för första gånger på evighet. Det också tack vare ökad energi. En familj från Ukraina (mamma och två barn) kom hem till oss och åt middag. Jag upplevde det som att vi hade trevligt allihopa. Intressant att höra dem berätta om olika erfarenheter och resplaner.

Tyvärr tänker jag på mina besökare lite extra idag i och med den stora flygkraschen med ett flygplan på väg till Kiev. En sådan tragedi 💔

Under trettonhelgen var jag inte bara hemma. Det blev några korta svängar in på stan (så praktiskt att bo mitt i city) och jag deltog i en musikgudstjänst i fina Hornsbergskyrkan. Musiken fick ta sin plats, det var en härlig variation på låtar och medverkade gjorde Angelika Lindahl, Jenny Michanek, Hans Norén, Nils-Erik Olausson, Angela Murén och Håkan Toresson (präst).

Knutby

Lillasyster har varit nöjd och vilat i helgen efter en heldag i stallet under torsdagen och en riddag för mer avancerade ryttare under fredagen. Så roligt att känna hur nöjd hon är. När de var ute och red på gångvägarna träffade hon dessutom på sin morfar. Fin bonus.

Även jag har tagit det synnerligen lugnt i helgen. Pysslat runt hemma. Läst böcker. Jag såg också ett par avsnitt till av The Witcher på Netflix tillsammans med sönerna. Frågan är om det inte är jag som gillar serien mest av oss.

I går var jag och Lillasyster och drack te hos en vän med den mest förtjusande bäbis. Den fina lägenheten i flera våningar ”ser ut som en inredningstidning” enligt Lillasyster och jag kan inte annat än hålla med. En fin stund.

En riktigt lika fin stund var det inte att läsa en bok om Knutbymorden. Men ohyggligt spännande. Och så pass allmänbildande att det nästan borde vara obligatoriskt att läsa boken. Både generellt och specifikt kring det här fallet. Jag ryser så att jag inte klarar av att kommentera mer än så här ytligt. 

Bonnier, Jonas. Knutby. 2019.

Mistlar och mord

Nyårsafton blev himla mysig trots att vi delade upp oss. Jag och Mellanbror följde vår vanliga tradition och besökte en familj utanför stan. Familjen som vi oftast har firat nyår, sportlov och midsommar med. Vi åkte dit redan på förmiddagen och tog med oss fika då Mellanbror klev upp precis innan vi skulle ge oss iväg. Alla barnen spelade brädspel mest hela dagen. Också det lite av en tradition. Jag och min vän, mamman i familjen, tog en nyårsaftonpromenad. Förutom flertalet fina hus och sociala hästar såg vi (otroligt nog) solen!

Middag gjorde vi lättsam med pizza där var och en fick lägga på sitt eget pålägg. Extra uppskattat när det är ett gäng barn med. Jag tror att julmusten som jag hade med mig också uppskattades :) Till efterrätt marscaponeröra med jordgubbar marinerade i vin, glögg mm tjusigt serverat i glas med fot.

Efter den kanske lite tidiga middagen åkte jag och Mellanbror vidare till min syster för att fortsätta firandet där tillsammans med den familjen och min pappa. Där fick vi äta efterrätt – igen :D Flera olika sorters hemgjord glass med smaksättning i form av olika resminnen. Några lite väl spännande, men en jätterolig idé. På kvällen tändes det ”jättetomtebloss” och fyrverkerier i form av en låda på marken. Vi som aldrig brukar ha fyrverkerier passade på nu med en godkänd fyrverkeripjäs utan förbjudna pinnar. Vi blev alla överraskade över effekten. Det var ett riktigt bra fyrverkeri som höll på en ordentlig stund. Jag och Mellanbror höll däremot inte ut allt för länge, vi som hade varit i sociala sammanhang enda sedan förmiddagen. Jag var dessutom extra sömning pga stark allergimedicin. Före tolvslaget begav vi oss därför hemåt och sa god natt till varandra samtidigt som gott nytt år. Mysigt det med.

Går det att beskriva mordhistorier som gulliga…? I så fall är de här deckarnovellerna gulliga. Det är fyra snabblästa julmysterier i klassisk brittisk stil. Perfekt läsning för lediga dagar på jullovet. Tydligen är de inte tidigare översatta till svenska. Jag lämnade boken på landet och tänkte att det kan vara roligt för någon att hitta den läsningen där vid ett annat ledigt tillfälle.

James, Phyllis Dorthy ”P.D.”. Mistlar och mord. 2016.

Snöstorm

Det var storm men ingen snöstorm där efter jul, men boken Snöstorm läste jag under hösten. Den handlar om en man som blir fast på ett tåg som fastnar i en snöstorm. Han sitter intill en äldre dam och minns tillbaks på det liv som passerat, hans ungdomsår och ungdomskärlek. Det är något speciellt med Erbas böcker. Framför allt fastnade jag för författarens beskrivning av huvudpersonens upplevelser som student.

Erba, Augustin. Snöstorm. 2019.

Dagarna efter jul spenderade jag för övrigt med barnen och min pappa ute på landet. Första dagen kom vi till ett utkylt hus som fick eldas varmt hela dagen. Det blev skoteråkning på nya skotern och grillning utomhus istället. Behaglig temperatur ute och mycket snö på marken och på alla träd. Men det var väldigt grått och solen kom inte fram överhuvud taget. Följande dagar var än värre. Då regnade det underkylt regn. Det lät som små diamanter som föll ner på isen och halkan. Allt utomhus blev täckt av en ishinna. Samtidigt blev det ordentligt blåsigt. Lillasyster och morfar tog sig en skidtur, men annars blev det mycket mys och böcker inomhus istället. Troligen välbehövligt det med, men jag hoppas då på bättre vinter nästa gång vi åker ut på landet.

30 december jobbade jag och några få ytterligare kollegor. Skönt att göra bokslut för arbetsåret i lugn och ro.

Kaféet vid världens ände

En kort liten charmig och snabbläst bok. Men med stora frågor. Frågor vars berättigande och svar känns självklarare än vanligt. Jag kan klart rekommendera denna bok med tillhörande funderingar. Kanske extra angeläget just nu. Precis när första julen utan mamma står för dörren. Samma år som barnens pappa väljer att fira jul med sin nya familj. Tacksamheten för att barnen kommer att vara med mig och min nära släkt hela julhelgen och fram till nyår går inte att förklara med ord 💙

Inför jul är det lugnt. Jag och sönerna mängdtittade på nya tv-serien The Witcher igår. Idag har jag jobbat och på kvällen är det soffhäng hos B när barnen firar lilljul med sin pappa. Lillasyster har tävlat i hästhoppning på dagen 🙂

Strelecky, John. Kaféet vid världens ände. En berättelse om meningen med livet. 2019.

En snabbstickad luva. Kanske passande till en tomte.

Mönster: Improviserat eget.
Garn: Easy, Sandnes garn. 100 % ull.

Det lilla bageriet

Nu är jag mitt i två dagar som blir en test av vad jag orkar. Idag julfrukost, jobb, vila, middag på stan med kollegor. Imorgon Lillasysters skolavslutning, lunch med sällskap, jobb och sen Star Wars på kvällen. På tok för mycket skulle jag gissa. Samtidigt bra att se hur det fungerar. Efter detta blir det tack och lov några lugna dagar.

Jag är förvånad hur svårt det var att komma tillbaks och jobba, och då jobbar jag ändå bara deltid tillsvidare. Jag trodde jag var förberedd på att det skulle vara ansträngande, men inte så här. Direkt började jag sova sämre igen, stressnivåerna gick upp både dag som natt och orken räcker inte. Jag får känslan av att bara vilja lägga mig på golvet och skrika. Nästan så jag gör det också. Åtminstone blir det en hel del tid i soffan eller sängen när jag bokstavligen inte gör något alls.

Måndag var jag på plats på jobbet redan på morgonen, men mådde dåligt resten av dagen och blev tvingad att avboka både tvättstuga och zumba trots att det har varit min enda träning på slutet. Torsdag behövdes det all styrka för att ta mig till jobbet, det var nära att jag inte gick dit. När jag tog helg och kom hem till B på fredag sov jag en och en halv timme på soffan så fort jag kom innanför dörren. Det var inte ett val.

Under helgen tackade jag sen nej till aktiviteter för att vara försiktig, men en sak lördag och en sak på söndag blev det. Som kompensation gjorde jag inget extra alls hemma, varken bakning, tvättstuga eller städning.

Det jag gjorde på lördagen var att besöka kyrkan där Mellanbror medverkade i en julkonsert tillsammans med andra körer och pampigt nog även tillsammans med orkester. Det måste vara en stor upplevelse att som ung få stå bland så många vuxna och instrument och sjunga. Medverkade gjorde Stora kyrkans Solistensemble, Motettkören, solister och Östersunds Orkesterförening. Det bjöds bland annat på Ave Maria, Maria Rubens Rosa, Vivaldis Vintern, O nata lux och O helga natt.

Söndag blev det också kyrkan. Den här gången var det Lillasyster som var tärna i barn- och ungdomskörernas luciatåg. De yngre var också med, så söta!

Istället för att baka går det att läsa om bakning på charmigaste vis. Sen i somras har jag läst några feelgoodböcker i gulligaste stil. Ursprungligen blev jag rekommenderad författaren av min namne på jobbet. Charmiga miljöer, företrädesvis på landsbygden, kärleksdilemman. Det går inte att låta bli att gilla sån här läsning emellanåt även om de ibland är väl romantiska och väluppfostrade. Men sugen på att baka blir jag hela tiden. Och att skaffa en lunnefågel som husdjur… :O

Colgan, Jenny.
Den lilla bokhandeln runt hörnet.
Sommar på den lilla ön i havet (Lilla ön, del 1). Tillbaka till den lilla ön i havet (Lilla ön, del 2).
Det lilla bageriet på strandpromenaden (Bageriet, del 1). Sommar i det lilla bageriet på strandpromenaden (Bageriet, del 2).

Ordentliga människor

Jag blev lite fundersam över bokvalet när A valde den här boken till Minsta bokklubben. Vaddå, är inte vi redan mer än tillräckligt ordentliga hon och jag? Nästa fundering var om boken var en roman eller en faktabok. Jag tror att jag har landat i att det är en slags kåserier. Det är svårt att ta på hur allvarligt menat innehållet är eller inte.

Boken är riktigt snabbläst med till synes allvarliga tips om hur läsaren kan bli ordentlig, blandade med anekdoter. Bäst för mig är ändå igenkänningen kring att det inte ansetts ”fint” att vara duktiga tjejen med koll och ordning och författarens små historier på det temat. En liten förhoppning jag har är att boken kanske kan bidra till åtminstonde något tillfälle där en person kan stå upp för att vara ordningssam iställe för att försöka dölja det.

Känner du dig som en ordentlig person eller är du en slarver?

Skugge, Linda. Ordentliga människor. 2019-10.

Det kommer aldrig mer vara du

Traditionellt adventsfika hemma hos min pappa för närmsta släkten. Jag hade förutom Saffranskaka bakat Pepparkakor, Hallongrottor, Havreflarn, Bondkakor, Rullrån, Små chokladkakor och Polkagriscookies. Så tacksam för oss som kunde vara med. Medvetenheten är stor om vilka som saknas oss och hur plötsligt livet förändras.

En bok som jag läste under en Köpenhamnsresa i höstas. En snabbläst bok om en skilsmässa och om att gå vidare. Ibland riktigt rolig. Väldig igenkänning även om huvudpersonen lever ut sina tankar extremt impulsivt.

Det går nästan att ta på att delar i boken är självupplevda av författaren. Det känns som en väninna som behöver ge ord på vad som har hänt. Det handlar också om det dubbla med nya fina saker samtidigt som huvudpersonen är arg och sårad för det gamla där hennes man valde att gå vidare med hennes bästa vänninna istället.

Högberg, Anne-Lie. Det kommer aldrig mer vara du. 2016.

Hidden Places & Absolut Jämtland

Otroligt ombloggade Hidden Places är en mysbok med pysseltips året runt. Jag fastnade allra mest för en cape med kaninöron. Så söt. I övrigt gillade jag hemma-hos-repotagen hos olika profiler kända från fram för allt sociala media.

Vusir Jansson, Sofia & Myrberg, Nathalie. Hidden Places. Handbok för uxna till barnens magiska värld. 2019.

Kanske en gnutta hidden place är favoritfrisörens salong. Lillasyster ska vara lucia till veckan så det kändes befogat att hon fick bli ompysslad :)

Mindre undangömt såg jag igår kväll Absolut Jämtlands julföreställning I väntan på Sjulsmäss med etablerade folkmusiker och världsartister. Fantastiskt fint och med perfekt sällskap av en folkmusikintresserad vän. Medverkade gjorde Hoven Droven, Triakel , Ellen Sundberg samt Safoura Safavi. En härlig mix både av låtar och artister. Lite mer av Triakel hade jag önskat, men i övigt var det en perfekt kväll som jag hoppas kommer att upprepas år efter år.

I väntan på Sjulsmäss, Estrad Norr. 28 november-9 december, turné Jämtland + Stockholm.

Ett jävla solsken

Journalisten vars gärningar och liv beskrivs i den här boken har funnits på riktigt. Det är svårt att ta in att Ester Blenda Nordström kan i en enda person ha gjort allt som beskrivs. Att hon kunde vara så djärv och i princip starta den grävande journalistiken i Sverige. Inte nog med det. Hon körde motorcykel, hade en relation med en annan kvinna, gjorde repotageresor till norra Sverige, till Amerika och Sibirien. Intensiv som få och före sin tid.

Den här omskrivna boken har jag läst både med Minsta bokklubben och sen nyligen tillsammans med husets bokklubb på jobbet. Boken har varit genomgående uppskattad.

Det är det omfattande researcharbetet och fascination för Ester Blenda Nordström som gör boken som belönades med Augustpriset för bästa fackbok 2017. För en summering av boken finns Fatima Bremmers sommarprat i P1 2018.

Bremmer, Fatima. Ett jävla solsken. 2019.

I måndags eftermiddag gick jag genom stan förbi Jazzkökets Lilla Saluhallen precis när de hade öppnat för nypremiär efter att ha flyttat till större lokaler. Inget jävla solsken då, men ett mysigt adventsmörker.


Jag var bara in en sväng men upplevde samma mysiga atmosvär fast i rymligare lokaler. Att sitta där en eftermiddag med en ostbricka eller någon småkaka skulle sitta fint. Eller äta lunch för den del. Kött- och ostdisken kommer säkerligen hålla minst samma klass som tidigare. Inspirerande att se!

En fin liten bok om att hitta nu:et, att finna ro genom natur, meditation och vardag. En till synes enkel men mycket givande, tänkvärd och pratisk bok. Det blir enklare att ta till sig när stillheten beskrivs utifrån att stå och diska, titta på ett träd i staden eller vänta på att det ska bli grön gubbe. Vi behöver hitta våra vardagspauser och ta dem regelbundet just i vardagen.

Att jag har yogat i olika former sen ett antal år (+ 15) gör att jag tar in vissa bitar extra och med igenkänning då författaren är en etablerad yogainstruktör. I övrigt tilltalas jag av det fina språket och tankarna kring tystnad. I boken vävs historik och fakta in på ett tilltalande vis.

Fridh, Magnus. Att vara stilla när allt skyndar. 2019-09.

Utan ork, böcker och måleri

Sista en och en halv veckan har varit riktigt tung. Jag har kunnat sova. Alldeles för mycket rent av. 12 timmar per natt ungefär med ett antal korta eller längre vakenperioder. På något underligt vis har jag varit för trött för att få energi av vila. Även om jag har suttit i soffan och tittat i taket, på tv eller suttit och stickat har jag inte känt mig piggare. Jag blir hemma den här veckan också för att förhoppningsvis piggna till även om läget just nu inte känns så lysande.

En sak som skulle kunna ge mig energi är att måla och skapa på andra vis. Men jag har inte orkat ta mig för. Att ordna med middag tillsammans med de barn som varit hemma, och hälsa på en del hos B, har känts som lagom stora projekt. Några saker har jag ändå klarat av, bland annat besökte jag och Storebror gymnasiets bildesteter när de hade öppet hus. Det var inspirerande att måla akryl, göra självporträtt med kolkritor och leka i fotostudio. Där skulle jag ha kunnat stanna i veckor.

Jag var också in kort på Bokmässan Bodil på biblioteket. Roligt att se att den här bokmässan växer och drar mer publik för varje år. Plus för att min pappas bok var frontad i rummet med lokal litteratur :)

I bokens tecken lyckades jag också ta mig till Bergs kyrka i Hoverberg en kväll när Karin Härjegård hade bokrelease för sin nya bok Det har kommit ett brev som handlar om en skicklig väverska från trakterna som utvandrar till Amerika. Min pappa har hunnit läsa boken och sa att den var bra. Jag har några andra böcker före i kö, men ser fram emot när det är dags. Dels försjälva läsningens skull, men även för att Karin har varit ett stort stöd för mig under höstens jobbigaste veckor

Karin har många gåvor och både läste ur boken och sjöng passande sånger tillsammans med de duktiga musikerna Astrid Åslin Kardin och Beng-Erik Norlén. Väldigt fint. Också trevligt att jag liftade med en ny bekantskap, det blev en hel del tokerier längs vägen. Kul var det!

Rekommendation: En av Härjegårds tidigare böcker: bok Drottningen af Åre.

Första advent deltog jag i adventsmässa i Hornsbergskyrkan. Frösö Gospel medverkade och det var en riktigt berörande mässa i kanske det kyrkorum som tilltalar mig allra mest i stan.

Bokregn

I flera dagar har världen varit färglös. Ordentligt med snö och ett grått töcken som bäddat in stan i en annorlunda tystnad. Jag har känt mig färglös själv också. Grå och sliten inuti.

I går kom istället regnet, det plaskade ordentligt men en del av snön finns faktiskt kvar idag när solen och den blå himlen gör sitt återtåg.

Ett annat slags regn – bokregn. Tänkte blogga av en hel hög tidigare mysläsning på en gång.

Marian Keyes är kanske drottningen av feelgood/chick lit. Hennes Änglar (2002), Är det någon där? (2006) och Sushi för nybörjare (2000) levererar det förväntade. Roligt med hennes böcker är att de känns smarta samtidigt som de är lättsamma. Det finns karaktärer som återkommer i författarens böcker, men de fungerar utmärkt att läsa fristående. Är det någon där? är kanske den bok jag skulle välja främst av dessa tre.

Kaffe med rån (2013) av Catharina Ingelman-Sundberg är en humoristisk berättelse om hur ett gäng pensionärer skaffar sig mer pengar. Allvaret finns i bakgrunden. Extra roligt att läsa denna bok eftersom jag lyssnade på Catharina Ingelman-Sundberg på Bokens dag 2016 innan jag hade läst något av henne. Förutom fler böcker om pensionärsligan har författaren senare även skrivit historiska romaner.

De sju systrarna (2014)är första delen i en serie med samma namn av Lucinda Riley. När jag tänker efter är det en bok jag minns ovanligt väl. Riktigt bra med en fin inramning med systrar namngivna efter olika stjärntecken och en historisk bas i boken. Den här boken utspelar sig i två tider, nutid och kring 1927, i framför allt Schweiz, Paris och Rio de Janeiro. Ursprungligen hade jag inte planerat att läsa fler böcker i serien, utan läste den för att den var med i bokklubben. Men nu när jag minns hur pass bra boken är lämnar jag öppet för att jag kanske läser fler på sikt. Jag vet att flera andra i bokklubben har läst vidare. Författarpresentationen på bokens insida är oslagbart charmig: ”När hon inte skriver, reser eller springer runt efter sina barn älskar hon att läsa böcker hon inte har skrivit själv, med ett glas eller två provencalskt rosévin i handen.”. Bonus: Att läsa om miljöerna kring Genèvesjön eftersom jag var på semester där i början av 2019.

Marie Bengts En sax i hjärtat (2017) avviker mot de andra böckerna då det är en deckare. Men – den är i klassisk, gammaldags deckarstil och blir därför en må-bra-bok den också. Årtalet är 1957 och en medlem i syjuntan i sommaridyllens Småland hittas död. Vad händer sen…? Bonus: Att jag fick boken i present av min kollega S.