Kategoriarkiv: Blandade tankar

Café Torgbrinken och helgen

Tänk vad lite två extra lediga dagar kan göra. Jag är så glad att jag tog ledigt på klämfredagen. Nu känns det som att jag har varit på semester. Allra helst i kombination med att vädret ibland har varit underbart!


Nyinvigning Café Torgbrinken.

Fredag var visserligen till stor del regnig. Då passade det bra att sitta inne på ett fik. Café Torgbrinken hade nyöppning i ny lokal på Storsjöstråket. Generöst fika och utsikten över sjön och Frösön är magiskt. Däremot fick jag känslan av att de öppnade innan de var riktigt klara. En fyrkantig, vit lokal i nybyggt hus kräver mycket innan känslan infinner sig. Större växter, fler (och fräschare bord), arbetad belysning, annan möblering och något stort konstverk (förslagsvis av Kåre Henriksson) – sen kan det bli något extra.

Än så länge fattas det lite…

Besöket på caféet blev också min första promenad i det nybyggda området. Jag har tyckt synd om dem som ska bo där utan direkt utsikt mot sjön, men ändå så nära. Väl på plats såg jag att det är en riktigt mysig utsikt mot stan också, ett nytt och charmigt perspektiv.

Tänk sen när leran är borta och det finns en strandpromenad. Köpa en glass på fiket. Snacka om potential. Själv fantiserar jag vidare med konstverk och ett operahus längre bort… En strandpromenad i terrasser och trägångar som i Umeå. Wow liksom!

Jag hann också hänga i en park med picknicklunch i helgen, äta på Vezzo (tokgillar deras Margherita), gå på en konstutställning och kvällspromenad. Dessutom var det ju Eurovision i lördags. I kombination med det passade jag och Storebror på att vika origami och bygga himmeli. Pollensäsongen börjar vara betungande, men jag klarar av att göra aktiviteter ändå, speciellt under lediga dagar.

Mer som hände i helgen var att Mellanbror klarade teoriprovet för jägarexamen, att Lillasyster hade dansuppvisning <3 och att vi tog fram cyklarna för säsongen. Uppskattat att det finns cykelpumpar utplacerade i stan. Nu är värmen tillbaks och  jag är redo för soliga cykelturer hela sommaren!

 

KulTur

I helgen var det KuLTur – öppna ateljéer & verkstäder. För att hinna besöka många konstnärer på en gång besökte jag Härke konstcentrum. Platsen bjuder på fantastisk utsikt och ett ljus som ger skaparlust. På Härke har några av stans mest kända konstnärer sina ateljéer och olika tekniker blandas. Till exempel visade Anders Suneson träskulptur med motorsåg. Andra konstnärer som jag besökte var till exempel Annika Persson, Bodil Halvarson, Cathrine Johansson, Kersti Grönlund och Elsie Berg. I samma hus finns även bland annat Anna Erlandsson, Kåre Henriksson och Annika Thofelt, vilka jag inte träffade men ändå fick inspireras av några av deras verk.

I källaren av samma hus finns Östersunds kollektiva grafikverkstad. Det är något speciellt att se de stora maskinernerna, speciellt i kombination med den ljudkonst som fanns där.

Jag tycker det är grymt inspirerande och intressant att se platserna där konstnärerna arbetar med sitt skapande. Men samtidigt känns det lite pinsamt, att gå in i någons privata utrymme. Lite avundsjuk är jag också och lämnade stället med att fundera på om jag skulle bygga om mitt vardagsrum till ateljé för en mångfald av tekniker…

KulTur – öppna ateljéer & verkstäder, 5-6 maj 2018. www.kulturjh.se

Sportlovshäng

Mys och middag på fjällhotell.

En lyckad arbetsvecka varvad med sportlovshäng summerar vecka 10. Hela veckan har erbjudit ett miljöombyte då jag bott som husvakt i en villa. Vilken tur för husägarna med tanke på de stora mängder snö som fallit. Det hade synts direkt att ingen var hemma om jag inte gjort veckans träningspass i form av snöskottning. På riktigt kommer veckans träning endast bestå av ett hiit-pass och en timme bodybalance!

Ski in, ski out på riktigt, backe och lift exakt utanför stugan.

Att det blir få träningspass beror i och för sig också på att jag tog ledigt nån dag och drog till fjällen. Disigt men behaglig temperatur, och som sagt, mängder av snö. Jag kan fortfarande inte få nog av denna underbara vinter! Det vita är så fluffigt och gör hela världen ljus.

Jag funderar på varför fjällstugor vanligen har så bra planlösning. Ofta bättre än för vanliga hus. Är det andra byggnadsregler som gäller för fritidshus? Är det ambitionen att utnyttja en mer kompakt yta till max?

Hursomhelst slås jag av hur fort det faktiskt går att känna sig hemma i ett nytt hus. Och hur mycket ett boende påverkar ens vardag. Plötsligt känns det för långt att gå till gymmet, jag handlar på nya affärer och går andra promenader.

Fyrtio dagar utan skugga

En bok på överkast virkat av min mormor.

En tanke till utifrån den samiska jubileumsveckan som genomfördes i Östersund/Staare förra veckan. Nämligen att det är skamligt vilken dålig kunskap jag har om samer. Både nutid, politik, förutsättningar, men även traditionell kultur m.m. Hur kan jag ha lärt mig mer om en hel del annat än om en grupp i mitt eget land!? Antar att känslan är samma för många.

Ett sätt att få mer förståelse är att läsa. Fyrtio dagar utan skugga gav mig viss inblick. Det här är en deckare, men det är de samiska miljöerna som lyfter boken. Jag får känslan av att bakgrundsforskningen har gjorts noga. Mycket av samernas nutid och historia är central i berättelsen. Intressant att författaren är en fransk journalist som hamnat i Sverige, ser och sammanfattar landet och kulturen utifrån.

Oliver Truc. Fyrtio dagar utan skugga.

Samernas nationaldag

Idag, 6 februari, firades samernas nationaldag i Östersund. Det samtidigt som hela veckan firar 100 år sedan det första samiska landsmötet på svensk mark – 2018 är utlyst som samiskt jubileumsår. Sällan har Östersund varit finare än idag. Gnistrande vit vinter med tjockt snötäcke och alla människor klädda i de mest färgglada dräkter. Så vackert!

Färgglatt var det även på alla flaggstänger med samiska flaggor. Även i butiksfönsterna står samiska flaggor och kommunen har tagit fram ett färgglatt snöhjärta istället för sin vanliga vita symbol.

Jag besökte Samiskt Informationscentrum på Östersunds bibliotek och hämtade en del information och flaggor. Notera att biblioteket som så många andra platser har även det samiska namnet utskrivet.

Det händer en stor mängd aktiviteter under den här veckan i Östersund (Staare). Idag var det nationaldagsfirande och officiell invigning av jubileumsåret vid rådhuset. Under veckan bjuds det bland annat på föreläsningar, barnaktiviteter, utställningar, filmvisningar och konserter.

Länk till veckans program.

Träningskultur – Ohälsosamt att träna?

Ibland går det att fundera på om träning verkligen är hälsosamt… Jag tyckte att jag avslutade förra veckan på bästa vis. Med ett pass bodybalance som jag hade längtat efter så länge. Men sen slog värsta huvudvärken till! Den satt kvar hela natten till söndag (avskyr att vakna till och känna att huvudvärken är kvar!), måndag, och jag känner faktiskt av den fortfarande om jag hostar eller anstränger mig fysiskt. Varken alvedon, frukost, promenad eller en kort stund på jobbet hjälpte, så det fick bli ett drygt dygn hemma.

Antagligen har jag missat att lyssna på kroppens behov av återhämtning, eller så är det förkylning på gång. Nåja, huvudvärk går över. Superextra trist dock att jag missade både zumba och cardio på köpet, det som är så roligt!! Däremot gläds jag för de två yngsta barnen som har slalom på schemat, den här underbara vintern maxar!

Soc W Pocket Ths, Stadium

Det bästa med att vara hemma var att jag fick chansen att inviga mina nya träningstights som jag köpte i helgen. Jag vill köpa tio till. Jag vill aldrig ta av de här. Jag vill ha såna här tights jämt! Kan jag ha dem på när jag jobbar? Kan jag ha dem under klänning?

Kanske inget speciellt med de här träningsbyxorna egentligen utöver att de har fickor, men som du förstår – för just mig passar de fantastiskt bra.

Seriealbum från biblioteket. Stenar från lilla e/Mozambique . Bord, Ikea.

Efter att ha sovit halva gårdagen (i mina tights), kunde jag till sist läsa ut ett seriealbum som jag velat läsa länge. Jag läser sällan andra serier än Bamse, men den här gillade jag. Snygga, coola bilder och en historia i viktorianska London med vampyrer och andra varelser :) Extra plus för skisser och personporträtt i slutet. Med lite tur kommer de två återstående delarna i trilogin under året, det finns åtminstone kontrakt klart, fick jag svar om från utgivaren, Anderas Eriksson på Adesmedia.
Peter Mennigen, Malcolm Max: Gravskändarna.

Länkar i det här inlägget är mina egna rekommendationer (inget annonssamarbete).

Joseph Davey

Äntligen!! En utställning med Joseph Davey på bästa Ahlbergshallen. Davey är en fin konstnär som jag bevakat länge. I Storbritannien är han etablerad men här tog det tid. Det här är konstnärens andra separatutställning i Östersund och jag har även tidigare sett enstaka verk på utställning, men jag har främst följt honom via sociala media. Att Joseph Davey är en ödmjuk och fin person gör att jag är än mer glad för hans utställning.

Några av tavlorna på Ahlbergshallen är verkligen något utöver det vanliga. Det är till exempel en båt på speglande vatten, det är barnen, får, och framförallt djupet i några av bilderna. Jag vill bara sugas in och dras till det som skymtar i djupet, jag får känslan av en saga som fortsätter där inne.

Verken gör dig bra i Ahlbergshallen. De lite mer avvikande exemplaren i lera(?), är placerade på piedestaler i övre rummet. De flesta tavlor är ganska små, så de ryms mellan fönstren.

Jag rekommenderar verkligen ett besök på den här utställningen. Tips: Kom ihåg att uppleva tavlorna både nära och på avstånd!

Joseph Davey, Ahlbergshallen, 27 januari-11 februari 2018. Tidigare inläggom Davey och här.

Vårkänslor i januari

Det är konstigt.  Så fort julen åker ut känns allt nytt och fräscht. Speciellt i år då vintern bjudit på så mycket snö. Det är vitt!

Direkt efter Tjugondag knut köpte jag tulpaner. Vita. Älskar vita blommor. Snart dags att köpa fler. Kanske i helgen.

Vit tulpan. Soffa, Ikea. Pläd, Klippan Yllefabrik.

Krisp, krisp… Ni vet hur tulpaner låter…!

Sista veckorna har det varit gränsfall obekvämt kallt ute. Men fantastiskt vackert. Precis som hela vintern. Idag var det däremot plusgrader för första gången på länge. Trist. Men kylan kommer tillbaks och fördelen med plusgraderna är ändå att vårkänslorna dyker upp lite extra.

Mer av denna fantastiska vinter tack!

Blomskott. Farmors palettblad säkras år efter år. Typiskt vårtecken i januari. Ljuslyktor, Aalto från Iittala.

Min fantastiska vita amaryllis.

Apropå vita blommor. I helgen kommer min amaryllis till sist ge upp. Den här bilden är några dagar gammal. Just nu blommar sista blomman på sista stängeln av tre. Förutom tulpaner kanske det blir vit orkidé som nästa blominköp känner jag.

Nu ska jag heja på Storebror som sitter på golvet och kastar tärningar. Typisk matteuppgift för en teknist tydligen. Sannolikhetslära i praktiken.

Lugnet före stormen – Cora är här

Stormen Cora börjar precis göra sig tillkänna. Jag har preppat med att fylla alla skålar, kastruller och hinkar jag har med vatten. Dessutom har jag mat, Trangiakök, ljus, filtar och annat på lut i fall det skulle behövas. Några dagar klarar jag mig och barnen om det behövs.

Men – utifrån en vacker och lugn morgon är det svårt att tro att stormen verkligen är på väg. Och i stan är väl inte risken att det blir så farligt. Det är ändå max en dag det handlar om.

Skönt att vara förbered oavsett. Och nyttigt att inse vad som fattas. Exempelvis en egen eldstad… Och reservbatterier. Och säkert mer. Tydligt att prepping är ett område jag vill jobba med och förbättra under året.

Nu håller jag tummarna för att inte byggnader och skog drabbas på familjegården i mer fjällnära trakter.  Det har blivit en del skador vid tidigare stormar.

Läs om Ivar (2013), Gudrun (2005) och andra kända svenska stormar på SMHI.

Träningsåret 2017 och planer framåt

Arkivbild.

2016 åkte jag på en järnbrist som både innebar sjukskrivning och en längre behandling. Det var en extra skjuts sen att känna kraften och komma igång igen inför 2017. Nu i nyårslöftenas tider funderar jag vad jag vill få till 2018. Men – några löften ger jag inte när det gäller träningen eftersom jag sanningsenligt tränar nästan helt och fullt för att det är roligt. Det vill jag behålla.

Statistik
Under 2018 vill jag bokföra min träning ordentligt. Det spelar ingen roll hur mycket jag tränar. Men det är en extra motivationshöjare för mig att räkna passen, därför är det värt att skriva ner. 2017 har jag inte riktigt koll på.  Det jag vet säkert är att jag under  17 augusti-17 december körde 83 pass (4,7 pass snitt/vecka) och det känns som att det är ungefär där någonstans jag brukar ligga normalt. Under sommarsemestern och vid pollensäsongen under våren hade jag dippar och tränade mindre.

Årets hälsa
I september åkte jag på ett par dagars feber och ordentlig förkylning med en period träningsvila. I övrigt har jag varit någorlunda frisk under året. Som vanligt behövde jag dra ner ordentligt på träningen under pollenperioden. Tyvärr har jag dessutom haft besvär med en axel under en längre period. Ibland så att det blivit handikappande ordentlig. Till sist har jag nu tagit mig i kragen och kommer börja 2018 med ett besök hos naprapat inom kort. Jag har inte ätit bra 2017, en förhoppning är att jag tillför mer och renare näring det här året.

Årets pass
Det jag har tränat mest regelbundet 2017 är bodybalance och poweryoga.  De passen har jag genomgående prioriterat. I övrigt har jag deltagit i mängder av olika sorters ledarledda gruppträningspass. Variation är min grej. Men eftersom det finns så mycket att välja på innebär det att jag kör vissa pass så sällan att jag verkligen hinner sakna dem. Synrg360 (fd. Hiit challenge) och spinning har jag tränat ovanligt lite under hösten till förmån för annat. I det stora går det nog att se att jag har gått mer mot yoga/bodybalance och konditionspass jämfört med mer styrka tidigare år.

Årets fegis
Crosstraining/crossfit vågar jag fortfarande inte träna. Det är för tävlingsinriktat och jag är för svag jämfört med rekommenderade vikter.

Årets nyheter
– Mellanbror började träna på samma gym som oss andra i år. Tack vare det, och hans intressen, har jag gått på bodybalance nästan varje söndag, något jag inte har prioriterat tidigare, eller ens gillat.
– Tack vare gymmets oktoberutmaning, där det gällde att pricka av så många olika pass som möjligt, gick jag på zumba för första gången. Trots att koordination inte är min favorit ramlade zumban, efter ett par försök, in som en ny stjärna. Jag tycker nu att det är oerhört roligt och passet lyfter självförtroendet på ett vis som få andra träningar gör. Extra roligt när Mellanbror följer. Han äger golvet utifrån att han är dansare.

Årets vinst
Förutom glädje och hälsovinster vann jag gymmets oktoberutmaning genom att pricka av 15 olika sorters pass under månaden. Som vinst fick jag en PT-timme. Mitt mål med den stunden var att få tekniktips i övningar som jag redan kör i mina ordinarie träningspass. Jag fick med mig en hel del matnyttigt som att exempelvis tippa bäckenet när jag drar in magen och att öppna upp bröstet ytterligare. Vi tittade lite extra på bland annat rodd, stakmaskin, armhävningar och frivändningar. Rolig och motiverande vinst även om det var lite  pinsamt också att hamna i ensamt fokus så där.

Årets träningspersoner
Jag träffar många fantastiska människor på gymmet! Ledare som inspirerar, peppar och ser mig. Träningsvänner som jag bara träffar på gymmet men som ändå blir en betydande faktor i min vardag. ”Vanliga” vänner och kollegor som också tränar. En stor del av att jag tycker att träningen är så rolig beror på alla de här träningspersonerna – tack för att ni finns!

2018
Bara min axel ger med sig ser jag fram emot träningsåret 2018. Låt det bli lika glädjemotiverat som hittills! Kanske kan jag försöka göra lite mer aktiviteter utomhus som komplement till inomhuspassen. Zumba, cardio och gamla favoriter som bodypump och synrgy360 vill jag fortsätta med. Let´s go!

Katastrofer och förhoppningar

De senaste åren har bjudit på sjukskrivna släktingar, allvarlig sjukdom och unga dödsfall i släkten. 2017 fortsatte i samma anda med katastrof i familjen. Så – låt 2018 bjuda på glädje och friskhet! Det är egentligen det enda som betyder något just nu.

Men, trots alla tråkigheter har 2017 bjudit på en hel del positivt också. Och de sista dagarna har bjudit på den vackraste vinter som går att tänka sig. Ett urval av fina händelser 2017:

  • Mellanbror och Storebror konfirmerade sig.
  • Mellanbror gjorde prao som riksdagsledamot.
  • Storebror började teknikprogrammet på gymnasiet och har som misstänkt verkligen hittat rätt!
  • En hel del träning (eget inlägg om träningsåret kommer på nyårsdagen utifrån tanken om nyårslöften).
  • Resor till Stockholm, Göteborg, Ramundberget och Visby.
  • Skapande ensam och tillsammans med andra. Bland annat har jag deltagit i flertalet stickcaféer. Årets största projekt var islandströjan.
  • Arbetet har varit otroligt givande då jag gick över till projektledarrollen igen från årsskiftet. Jag gillar det jättemycket.
  • ÖFK… Sällan ha jag tittat på så mycket på sport som 2017.
  • Nära utflykter och fina fikastunder både på utflykt, på café och ”hemma hos”.
  • Flera fantastiska vänner har ställt upp och visat förtroende på finaste vis <3

Kultur från 2017 och ett urval bilder

Föreställningar m.m.:

H.K.H. Kronprinsessan Victorias bröllopsklänning 2010, skapad av designern Pär Engsheden. Foto: Sanna Argus Tirén /Kungahuset.se. Copyright Kungahuset.se. Pressbild med tillstånd.

I januari såg jag Disney on Ice på Ericsson Globe Arena, besökte utställningen om kungliga bröllopskläder på slottet och såg vandringsutställningen om ThutankhamunI februari såg jag musikalen Rock of Ages och Romeo & Julia Körens Hemlängtan och var på en workshop med Stina WirsénSen har jag sett musikalen Passion och Shakespeares Stormen. Under hösten har jag avvaktat med teaterbesök under tiden teatern byggts om bland annat för att kunna ta emot större produktioner. Årets mest betydelsefulla teaterföreställning var Bortom terapi där Mellanbror hade en av huvudrollerna. En fantastisk uppsättning (även om inte jag hade känt flera av skådespelarna).

Mats Jäderlund, Aja Rodas, Linus Lindman, Malin Berg, Hanna Lekander, Simon Rodriguez. Fotograf: Kicki Nilsson/ICON Photography. Pressbild: Riksteatern.

Litteratur
Husets bokklubb läste Karin Bojs och sedan besökte några av oss en föreläsning med henne. Intressant om dna-släktforskning. Största bokupplevelsen för året var ändå att besöka Bokmässan igen!
En speciell läsupplevelse var att läsa Återstoden av dagen och därefter fira med en egen Nobelfest med japansk gryta. Helt suveränt! Tidigare läst av Kazuo Ishiguro är Never let me go, och den rekommenderar jag i första hand.

Resor
En kvällscykeltur i Stockholm city i maj blev väldigt lyckad. Men den stora resan var besöket i Visby och Medeltidsveckan.  Fantastiskt evenemang i en fantastisk stad med fantastiskt väder. Även här en oförglömlig kvällscykeltur. Skulle jag besöka Medeltidsveckan igen vill jag delta i kurser i gamla tekniker och höra på fler konserter.

Konst
Jag har besökt ett antal lokala utställningar, men även varit på Fotografiska på Kulturhuset i Stockholm. Irving Penn var den utställning jag minns mest.

Jag trivs i kulturupplevelser!

Film
Jag har sett ett antal filmer på bio under 2017. Mest minnesvärd är The Square där regissören deltog vid en specialvisning och jag blev intervjuad som besökare av lokalpressen. Andra bra filmer var Mordet på Orientexpressen, Guardians of the galaxy vol. 2 och, så klart, Star Wars – The Last Jedi.

Övrig kultur
Jag har ätit på restauranger, bott på lokalt hotell, besökt Jamtli ett antal gånger, bland annat på vårmarknaden, sett en hel del program på tv, varit på countryfest, tjejkväll, akademisk högtid med prisutdelning till Lilla e och stadsvandring. Och en massa annat. Väldigt vad mycket som hinns med på ett år egentligen! Och nu är det dags för ett nytt!

Islandstöjan! Perfekt gnistrande vinterdagar som vi har i Jämtland just nu :)

 

 

 

Jultankar och några bilder

Lillasyster längtade efter paketöppningen. Spetsklänning, Polarn O. Pyret.

Avslutar julhelgen med att konstatera att det blev en finare jul än jag kanske förväntat. 22 december – ledig dag, träning, paketinslagning och rim (tycker om att spara själva inslagningen till slutet). 23 december – ut till landet, skinkstut och gröt. Större delen av dagen spelade ett gäng i släkten Finans.  Jag tog det lugnt, stickade och gick igenom gamla mattidningar innan de skulle vidare till återvinning.

24 december – julafton! Jag är barnsligt förtjust i traditioner. Speciellt sådana som grillunch ute på julafton, snö, Kalle Anka och julklappar. Glögg i lusthuset var också mysigt. Fina julklappar, men som vanligt onödigt många. Jag uppskattar lite extra en brandsläckare som jag fick och skärbrädor som pappa tillverkat och några andra fina saker givna med extra omsorg. Mamma hade dessutom virkat änglar, frukter m.m. till hela släkten!

25 och 26 december – vila och var och en pysslar med det den vill. Lite skidåkning för vissa till exempel.

Tillbaka i stan passade jag på att besöka mellandagsrean lite kort (praktiskt att bo mitt i stan, så går det fort att gå en sväng). Jag är ingen spontanshoppare men det var roligt att gå runt ett tag ändå, och en tröja och några småsaker hamnade till sist i påsen.

Bonusbild från när jag åt julbord på Restaurang Hov före själva julen. Gillar den rustika miljön på Jamtli. Årets favoriter blev fisk inklusive vegansk ”gurksill”. Uppskattade älgkorv och tjälaknul på älg. Däremot blev jag mindre nöjd då en del mat tog slut och att saffransrisotton inte var någon höjdare. Årets mode: grönkål strödd över maten lite här och där.

Släktens julbord under julhelgen bjöd på överraskningen chokladtupp. Fint också att Lilla e var med och bjöd på revbensspjäll, jag åt glad lite jag med trots att jag har svårt för griskött. Mest uppskattat att alla kunde vara med mer eller mindre och att ingen var sjuk! Flera år sedan sist… <3

Låt vår lilla stad gnistra 

Ikväll spelar ÖFK i Berlin mot Hertha, sista matchen i gruppspelet Europa League med mål att vinna hela gruppen. Så coolt! Så coolt även att cirka 2500 östersundare är på plats i Berlin. Coolast av allt är att P, andra vänner, bekanta och okända östersundare åkte direkttåg Östersund – Berlin för att stötta laget. Overkligt! 

Själv har jag landat i tv-soffan. Dags för match! 

Själva staden Östersund gnistrar ikapp med fotbollslaget. Julstämningen stiger. Åh, vad jag önskar att snön får ligga och att det får vara några minusgrader vintern igenom. Så fantastiskt vackert! 

Restgarnsvantar och veggie 

Jag stickade ett par restgarnsvantar av Lettilopi till Mellanbror. Garn som blev över när jag stickade min islandströja i höst. 

Idag var det en fin vinterdag, perfekt för yllekläder. Jag var ute en sväng på lunchen och åt mat med gulligaste sällskapet på Jazzkökets Lilla Saluhallen. För mig fick det bli det vegetariska alternativet, surdegsbröd med svarta bönor och en massa gott gojs.

Julfrukost och advent 

Advent är kanske det bästa med julen enligt mig. Pyssla, baka, planera och fixa. Förbereda. Känna stämning. 

Första julmaten blev en julfrukost. Så gott med stut och tomtegröt. Jag kunde till och med njuta av en bit julskinka (trots att jag i princip undviker griskött). Plus för liten goodie bag med müsli att ta hem. 

Inte alls julmat,  men annan mat, blev det på Pinchos en kväll i veckan. Gillar konceptet med smårätter, stor valfrihet och att beställa via appen. Däremot blev det tyvärr en del strul vid det här besöket både med beställningar som försvann ‘i luften’ och tjorv vid betalning. Allt löste sig, men trist med onödigt strul.

Förrutom ätandet har jag hunnit jobba och träna. Sista rycket på väldigt intensiva veckor på arbetet, men nu blir det lite mer normalt tempo någon vecka som det ser ut. 

Träningen fick också ett ryck. Nytändning i form av zumba som jag upptäckte i oktober. Så otroligt roligt, och att vara med stärker självkänslan!! Jag och Mellanbror gick på två pass under veckan. Extra roligt att gå med honom som är dansare!

En annan nytändning var att jag gick på ett pass med personlig tränare. Fokus var teknik på pass som jag redan går. Vi tittade speciellt på frivändning, armhävningar, benböj, roddmaskin och lite andra godingar. Jag fick med en hel del att justera. 

Inte vet jag om det gav effekt direkt, men sällan har jag känt mig så stark som på fredagens bodypump. Det var ett sånt där riktigt guldpass där jag kunde lasta på genomgående och ändå bara känna styrka och glädje. (Nu kanske det låter som att jag lyfter jättetungt. Det gör jag inte, utan jag jämför med mig själv och det jag brukar ta.) Härliga känslor att ta med i en ny vecka som antagligen innehåller lite mindre av träning.