Kategoriarkiv: Arbete

Gör om arbetsplatsen – Behöver hjälp

Efter ombyggnationen till kontorslandskap har nu möbler, gardiner m.m. börjat komma på sin plats. Nu är det dags för mig att göra min egen hörna praktisk och personlig. Kom med alla era idéer tack!

Gardinerna är svarta, vita och gröngula panelgardiner. Den sista är bra mycket mer skrikig än på mobilbilden. Den undre bilden tog jag innan gardinen var på plats.

Jag funderar på att försöka hålla en färg på pennburk, blomkruka, temugg, skrivbordsunderlägg m.m. Hittills har jag haft mörkröd och mörkgrå, men det känns inte alls rätt till den här gardinen. Vilken färg passar!? Jag ser också sakerna som ett varumärkesbyggande av mig själv – effektiv men passionerad! Hur framhäver jag det?

Möbler och dator kan jag inte påverka. Bakom mig står hyllor som egentligen ska vara tomma ovanpå, men om man håller avskalat och snyggt kan man få ha saker där ändå :) Nu står två höga, nästan vita tavlor som jag har målat (syns knappt i bild), en gammal hålslagare, en liten mässingvas och en blå ”glasboll”.

Kom med alla idéer bums!

DSC_0029_Vignette
IMG-20130209-WA0001_Vignette

 

Hämta och åter på jobbet

På ett vis är det dagens bästa – att hämta Lillasyster på förskolan. Och samtidigt är det oslagbart dagens jobbigaste. Detta trots att hon är lätt att hämta.

Tänk bara när pojkarna var ungefär 2 och 4 år. Oj, vilken upplevelse. När den ena var med på noterna, var den andra borta. Lillasyster är ändå äldst på dagis och i princip varje dag är barnen ute när jag hämtar. Det vill säga, inte ens påklädning krävs.

Tack och lov tog Morfar hem en ”bob”. Så fram till dess att snön smälter är det betydligt smidigare än tidigare att komma hem i varje fall :)

Idag lyckades jag alltså jobba. Lite trist att komma tillbaks dock när jag med god marginal lyckades genomföra hela veckans arbetsuppgifter idag. Trots tre dagar borta denna vecka och en förra veckan. Det är svårt att känna sig behövd när jag får så lite uppdrag. Tur att uppdragen som jag har är roliga i varje fall – men mer jobb tack :)

En annan trist sak var att jag fick någon hostattack under dagen. Det är inte kul att sitta i ett kontorslandskap och hosta. Dels för att jag stör, dels för att jag misstänker att det ogillas att jag är där med förkylning. Nu tror jag visserligen inte att jag smittar längre då jag börjar känna mig allt starkare och det som gör hostan så jobbig är snarast astman som spökar eller förstärker. Mer Cocillana och Bricanyl imorgon…

Sista tråkiga saken på jobbet idag då…. Från och med idag är platsen bredvid mig inte tom längre. Obegripligt hur jag ska kunna vänja mig och kunna koncentrera mig med någon så nära. Jag som har svårt nog med kontorslandskap ändå. Även om det är någon jag trivs med blir det en stor omställning. Jobbigt att titta upp så fort grannen rör sig. Och jobbigt för den personen att sitta vid någon så lättstörd som mig.

Dagens mest positiva var ärtsoppa och pannkaka! Och att alla tre barnen somnade snällt och enkelt och relativt tidigt trots att mannen inte var hemma.

Vad är jag i för grupp?!

Jag kan inte klaga på variationen på arbetet nu i varje fall :) Riktigt roligt så länge det finns mycket att göra. Idag har jag bland annat arbetat med FIRO utifrån den här föreläsningen. Materialet ska användas i en ny chefsutbildning på Kronofogden.

Utifrån detta blev det oundvikligen så att jag funderade på var olika grupper som jag är medlem av befinner sig. Framför allt när det gäller arbetet. Det känns som att vi åker tillbaks, tillbaks och tillbaks igen i FIRO-faserna utifrån alla chefsbyten, omorganiseringar och tillkomna och förlorade kollegor. Några av dem som slutat saknar jag ordentligt.

Ibland tycker jag att jag inte känner någon alls på jobbet. Fast samtidigt har jag någon slags relation med de allra flesta. Några tränar jag med, flera arbetar jag med så klart, en del är verkligt nära vänner, en del träffar jag via fritidsaktiviteter och flera har jag delat upplevelser med av olika slag som besök på badhus eller restauranger.

Ibland tycker jag istället att jag nästan känner en del för mycket då gränsen mellan privat och arbete suddas ut, att mina kollegor kanske inte behöver veta riktigt allting. Men allra oftast trivs jag bättre desto mer jag lär känna människorna, det är fantastiskt fina personer. Ju mer man känner varandra minskar risken för missförstånd dessutom och jag trivs med acceptansen som visar sig för människors olikheter. Jag ser fram emot att lära känna alla ännu mer :) När vi väl har landat efter ombyggnader och senaste chefsbytena tror jag att det kan bli oerhört bra!


Mobilbild med faser enligt FIRO på mitt favoritanteckningsblock, Whitelines! Pennorna kan man bli kreativ av – luktande tuschpennor med bred spets, Mr Sketch.