Alla inlägg av Annaellinor

Lugnet före stormen – Cora är här

Stormen Cora börjar precis göra sig tillkänna. Jag har preppat med att fylla alla skålar, kastruller och hinkar jag har med vatten. Dessutom har jag mat, Trangiakök, ljus, filtar och annat på lut i fall det skulle behövas. Några dagar klarar jag mig och barnen om det behövs.

Men – utifrån en vacker och lugn morgon är det svårt att tro att stormen verkligen är på väg. Och i stan är väl inte risken att det blir så farligt. Det är ändå max en dag det handlar om.

Skönt att vara förbered oavsett. Och nyttigt att inse vad som fattas. Exempelvis en egen eldstad… Och reservbatterier. Och säkert mer. Tydligt att prepping är ett område jag vill jobba med och förbättra under året.

Nu håller jag tummarna för att inte byggnader och skog drabbas på familjegården i mer fjällnära trakter.  Det har blivit en del skador vid tidigare stormar.

Läs om Ivar (2013), Gudrun (2005) och andra kända svenska stormar på SMHI.

Träningsåret 2017 och planer framåt

Arkivbild.

2016 åkte jag på en järnbrist som både innebar sjukskrivning och en längre behandling. Det var en extra skjuts sen att känna kraften och komma igång igen inför 2017. Nu i nyårslöftenas tider funderar jag vad jag vill få till 2018. Men – några löften ger jag inte när det gäller träningen eftersom jag sanningsenligt tränar nästan helt och fullt för att det är roligt. Det vill jag behålla.

Statistik
Under 2018 vill jag bokföra min träning ordentligt. Det spelar ingen roll hur mycket jag tränar. Men det är en extra motivationshöjare för mig att räkna passen, därför är det värt att skriva ner. 2017 har jag inte riktigt koll på.  Det jag vet säkert är att jag under  17 augusti-17 december körde 83 pass (4,7 pass snitt/vecka) och det känns som att det är ungefär där någonstans jag brukar ligga normalt. Under sommarsemestern och vid pollensäsongen under våren hade jag dippar och tränade mindre.

Årets hälsa
I september åkte jag på ett par dagars feber och ordentlig förkylning med en period träningsvila. I övrigt har jag varit någorlunda frisk under året. Som vanligt behövde jag dra ner ordentligt på träningen under pollenperioden. Tyvärr har jag dessutom haft besvär med en axel under en längre period. Ibland så att det blivit handikappande ordentlig. Till sist har jag nu tagit mig i kragen och kommer börja 2018 med ett besök hos naprapat inom kort. Jag har inte ätit bra 2017, en förhoppning är att jag tillför mer och renare näring det här året.

Årets pass
Det jag har tränat mest regelbundet 2017 är bodybalance och poweryoga.  De passen har jag genomgående prioriterat. I övrigt har jag deltagit i mängder av olika sorters ledarledda gruppträningspass. Variation är min grej. Men eftersom det finns så mycket att välja på innebär det att jag kör vissa pass så sällan att jag verkligen hinner sakna dem. Synrg360 (fd. Hiit challenge) och spinning har jag tränat ovanligt lite under hösten till förmån för annat. I det stora går det nog att se att jag har gått mer mot yoga/bodybalance och konditionspass jämfört med mer styrka tidigare år.

Årets fegis
Crosstraining/crossfit vågar jag fortfarande inte träna. Det är för tävlingsinriktat och jag är för svag jämfört med rekommenderade vikter.

Årets nyheter
– Mellanbror började träna på samma gym som oss andra i år. Tack vare det, och hans intressen, har jag gått på bodybalance nästan varje söndag, något jag inte har prioriterat tidigare, eller ens gillat.
– Tack vare gymmets oktoberutmaning, där det gällde att pricka av så många olika pass som möjligt, gick jag på zumba för första gången. Trots att koordination inte är min favorit ramlade zumban, efter ett par försök, in som en ny stjärna. Jag tycker nu att det är oerhört roligt och passet lyfter självförtroendet på ett vis som få andra träningar gör. Extra roligt när Mellanbror följer. Han äger golvet utifrån att han är dansare.

Årets vinst
Förutom glädje och hälsovinster vann jag gymmets oktoberutmaning genom att pricka av 15 olika sorters pass under månaden. Som vinst fick jag en PT-timme. Mitt mål med den stunden var att få tekniktips i övningar som jag redan kör i mina ordinarie träningspass. Jag fick med mig en hel del matnyttigt som att exempelvis tippa bäckenet när jag drar in magen och att öppna upp bröstet ytterligare. Vi tittade lite extra på bland annat rodd, stakmaskin, armhävningar och frivändningar. Rolig och motiverande vinst även om det var lite  pinsamt också att hamna i ensamt fokus så där.

Årets träningspersoner
Jag träffar många fantastiska människor på gymmet! Ledare som inspirerar, peppar och ser mig. Träningsvänner som jag bara träffar på gymmet men som ändå blir en betydande faktor i min vardag. ”Vanliga” vänner och kollegor som också tränar. En stor del av att jag tycker att träningen är så rolig beror på alla de här träningspersonerna – tack för att ni finns!

2018
Bara min axel ger med sig ser jag fram emot träningsåret 2018. Låt det bli lika glädjemotiverat som hittills! Kanske kan jag försöka göra lite mer aktiviteter utomhus som komplement till inomhuspassen. Zumba, cardio och gamla favoriter som bodypump och synrgy360 vill jag fortsätta med. Let´s go!

Katastrofer och förhoppningar

De senaste åren har bjudit på sjukskrivna släktingar, allvarlig sjukdom och unga dödsfall i släkten. 2017 fortsatte i samma anda med katastrof i familjen. Så – låt 2018 bjuda på glädje och friskhet! Det är egentligen det enda som betyder något just nu.

Men, trots alla tråkigheter har 2017 bjudit på en hel del positivt också. Och de sista dagarna har bjudit på den vackraste vinter som går att tänka sig. Ett urval av fina händelser 2017:

  • Mellanbror och Storebror konfirmerade sig.
  • Mellanbror gjorde prao som riksdagsledamot.
  • Storebror började teknikprogrammet på gymnasiet och har som misstänkt verkligen hittat rätt!
  • En hel del träning (eget inlägg om träningsåret kommer på nyårsdagen utifrån tanken om nyårslöften).
  • Resor till Stockholm, Göteborg, Ramundberget och Visby.
  • Skapande ensam och tillsammans med andra. Bland annat har jag deltagit i flertalet stickcaféer. Årets största projekt var islandströjan.
  • Arbetet har varit otroligt givande då jag gick över till projektledarrollen igen från årsskiftet. Jag gillar det jättemycket.
  • ÖFK… Sällan ha jag tittat på så mycket på sport som 2017.
  • Nära utflykter och fina fikastunder både på utflykt, på café och ”hemma hos”.
  • Flera fantastiska vänner har ställt upp och visat förtroende på finaste vis <3

Kultur från 2017 och ett urval bilder

Föreställningar m.m.:

H.K.H. Kronprinsessan Victorias bröllopsklänning 2010, skapad av designern Pär Engsheden. Foto: Sanna Argus Tirén /Kungahuset.se. Copyright Kungahuset.se. Pressbild med tillstånd.

I januari såg jag Disney on Ice på Ericsson Globe Arena, besökte utställningen om kungliga bröllopskläder på slottet och såg vandringsutställningen om ThutankhamunI februari såg jag musikalen Rock of Ages och Romeo & Julia Körens Hemlängtan och var på en workshop med Stina WirsénSen har jag sett musikalen Passion och Shakespeares Stormen. Under hösten har jag avvaktat med teaterbesök under tiden teatern byggts om bland annat för att kunna ta emot större produktioner. Årets mest betydelsefulla teaterföreställning var Bortom terapi där Mellanbror hade en av huvudrollerna. En fantastisk uppsättning (även om inte jag hade känt flera av skådespelarna).

Mats Jäderlund, Aja Rodas, Linus Lindman, Malin Berg, Hanna Lekander, Simon Rodriguez. Fotograf: Kicki Nilsson/ICON Photography. Pressbild: Riksteatern.

Litteratur
Husets bokklubb läste Karin Bojs och sedan besökte några av oss en föreläsning med henne. Intressant om dna-släktforskning. Största bokupplevelsen för året var ändå att besöka Bokmässan igen!
En speciell läsupplevelse var att läsa Återstoden av dagen och därefter fira med en egen Nobelfest med japansk gryta. Helt suveränt! Tidigare läst av Kazuo Ishiguro är Never let me go, och den rekommenderar jag i första hand.

Resor
En kvällscykeltur i Stockholm city i maj blev väldigt lyckad. Men den stora resan var besöket i Visby och Medeltidsveckan.  Fantastiskt evenemang i en fantastisk stad med fantastiskt väder. Även här en oförglömlig kvällscykeltur. Skulle jag besöka Medeltidsveckan igen vill jag delta i kurser i gamla tekniker och höra på fler konserter.

Konst
Jag har besökt ett antal lokala utställningar, men även varit på Fotografiska på Kulturhuset i Stockholm. Irving Penn var den utställning jag minns mest.

Jag trivs i kulturupplevelser!

Film
Jag har sett ett antal filmer på bio under 2017. Mest minnesvärd är The Square där regissören deltog vid en specialvisning och jag blev intervjuad som besökare av lokalpressen. Andra bra filmer var Mordet på Orientexpressen, Guardians of the galaxy vol. 2 och, så klart, Star Wars – The Last Jedi.

Övrig kultur
Jag har ätit på restauranger, bott på lokalt hotell, besökt Jamtli ett antal gånger, bland annat på vårmarknaden, sett en hel del program på tv, varit på countryfest, tjejkväll, akademisk högtid med prisutdelning till Lilla e och stadsvandring. Och en massa annat. Väldigt vad mycket som hinns med på ett år egentligen! Och nu är det dags för ett nytt!

Islandstöjan! Perfekt gnistrande vinterdagar som vi har i Jämtland just nu :)

 

 

 

Jultankar och några bilder

Lillasyster längtade efter paketöppningen. Spetsklänning, Polarn O. Pyret.

Avslutar julhelgen med att konstatera att det blev en finare jul än jag kanske förväntat. 22 december – ledig dag, träning, paketinslagning och rim (tycker om att spara själva inslagningen till slutet). 23 december – ut till landet, skinkstut och gröt. Större delen av dagen spelade ett gäng i släkten Finans.  Jag tog det lugnt, stickade och gick igenom gamla mattidningar innan de skulle vidare till återvinning.

24 december – julafton! Jag är barnsligt förtjust i traditioner. Speciellt sådana som grillunch ute på julafton, snö, Kalle Anka och julklappar. Glögg i lusthuset var också mysigt. Fina julklappar, men som vanligt onödigt många. Jag uppskattar lite extra en brandsläckare som jag fick och skärbrädor som pappa tillverkat och några andra fina saker givna med extra omsorg. Mamma hade dessutom virkat änglar, frukter m.m. till hela släkten!

25 och 26 december – vila och var och en pysslar med det den vill. Lite skidåkning för vissa till exempel.

Tillbaka i stan passade jag på att besöka mellandagsrean lite kort (praktiskt att bo mitt i stan, så går det fort att gå en sväng). Jag är ingen spontanshoppare men det var roligt att gå runt ett tag ändå, och en tröja och några småsaker hamnade till sist i påsen.

Bonusbild från när jag åt julbord på Restaurang Hov före själva julen. Gillar den rustika miljön på Jamtli. Årets favoriter blev fisk inklusive vegansk ”gurksill”. Uppskattade älgkorv och tjälaknul på älg. Däremot blev jag mindre nöjd då en del mat tog slut och att saffransrisotton inte var någon höjdare. Årets mode: grönkål strödd över maten lite här och där.

Släktens julbord under julhelgen bjöd på överraskningen chokladtupp. Fint också att Lilla e var med och bjöd på revbensspjäll, jag åt glad lite jag med trots att jag har svårt för griskött. Mest uppskattat att alla kunde vara med mer eller mindre och att ingen var sjuk! Flera år sedan sist… <3

Mordet på orientexpressen 

Alltid en bok redo. Här Mordet på Orientextpressen på Arlanda tidigare i höst. Väska: Granit (för övrigt hela bagaget jag hade vid den resan). Reflextofs: Designtorget.

Stickning, bok och te för mig samtidigt som Mellanbror arbetade med en bild. Stor tekopp: Granit. Garn: Gästrike tretrådigt, Järbo garn.

Skönt läsmys med en klassisk och lättläst deckare som Mordet på Orientexpressen. Nyöversättning som både lyfter fram engelsk humor och gör boken mer lättläst än i tidiga utgåvor. Både jag och Mellanbror tyckte om läsningen. Direkt när boken var slut gick vi genast på den nya filmversionen på bio och gillade även den. Mellanbror var den enda ungdomen på föreställningen, övriga var medelålders. Synd kan jag tycka. Hercule Poirot är värd att upptäcka även i denna version. 

Filmen bjöd på en del egna varianter som inte finns med i boken, men det mesta på ett positivt vis. Bäst av allt var kanske skådespelarnas kläder och en hel del ovanliga filmvinklar. Många kända personer medverkar i filmen, exempelvis dame Judi Dench (M i Bond), Michelle Pfeiffer och Johnny Depp. Charmpris till Daisy Ridley, hon är lika betagande här som i Star Wars, riktigt bra.

Ett lugnare tåg kom systerdottern miljövänligt åkande med till julfirandet ute på landet. Återkommer med separat inlägg om julen…

Star Wars: The Last Jedi 

Varning – inlägget kan innehålla spoilers!

Jag är lättflörtad när det gäller Star Wars. Nya filmen, Star Wars: The Last Jedi gjorde mig barnsligt nöjd när jag och Lillasyster såg den på premiären i onsdags.

En kritik som filmen fått är att den har barnsliga Disney-inslag. För mig är det snarare en del av Star Wars. De nya karaktärerna porgs (charmiga fåglar), fathiers (gigantiska rymdhästar) och vulptices (iskristall-hundar) har faktiskt betydelse liksom och underhållsvärde i filmen. Dessutom hjälpte djurfigurerna Lillasyster att hålla intresset då det är en lång film (2,5 timme).

En annan kritik är mot vissa stora händelser. Det upplevs för annorlunda och mot tidigare erfarenhet av olika karaktärers beteenden. Där kan jag visserligen hålla med delvis. Men samtidigt är det nödvändigt med omvälvande och avgörande skeenden i det här stadiet. Trots allt är det här sista filmen av 3x3x3.

Bäst tycker jag ändå om det sagoliknande anslaget, slutet är så wow… Precis som i Star Wars: The Force Awakens är jag helt såld på Daisy Ridleys insats som Ray, helt fascinerande. 

Film: Star Wars: The Last Jedi, 2017-12-13.

Låt vår lilla stad gnistra 

Ikväll spelar ÖFK i Berlin mot Hertha, sista matchen i gruppspelet Europa League med mål att vinna hela gruppen. Så coolt! Så coolt även att cirka 2500 östersundare är på plats i Berlin. Coolast av allt är att P, andra vänner, bekanta och okända östersundare åkte direkttåg Östersund – Berlin för att stötta laget. Overkligt! 

Själv har jag landat i tv-soffan. Dags för match! 

Själva staden Östersund gnistrar ikapp med fotbollslaget. Julstämningen stiger. Åh, vad jag önskar att snön får ligga och att det får vara några minusgrader vintern igenom. Så fantastiskt vackert! 

Restgarnsvantar och veggie 

Jag stickade ett par restgarnsvantar av Lettilopi till Mellanbror. Garn som blev över när jag stickade min islandströja i höst. 

Idag var det en fin vinterdag, perfekt för yllekläder. Jag var ute en sväng på lunchen och åt mat med gulligaste sällskapet på Jazzkökets Lilla Saluhallen. För mig fick det bli det vegetariska alternativet, surdegsbröd med svarta bönor och en massa gott gojs.

Julfrukost och advent 

Advent är kanske det bästa med julen enligt mig. Pyssla, baka, planera och fixa. Förbereda. Känna stämning. 

Första julmaten blev en julfrukost. Så gott med stut och tomtegröt. Jag kunde till och med njuta av en bit julskinka (trots att jag i princip undviker griskött). Plus för liten goodie bag med müsli att ta hem. 

Inte alls julmat,  men annan mat, blev det på Pinchos en kväll i veckan. Gillar konceptet med smårätter, stor valfrihet och att beställa via appen. Däremot blev det tyvärr en del strul vid det här besöket både med beställningar som försvann ‘i luften’ och tjorv vid betalning. Allt löste sig, men trist med onödigt strul.

Förrutom ätandet har jag hunnit jobba och träna. Sista rycket på väldigt intensiva veckor på arbetet, men nu blir det lite mer normalt tempo någon vecka som det ser ut. 

Träningen fick också ett ryck. Nytändning i form av zumba som jag upptäckte i oktober. Så otroligt roligt, och att vara med stärker självkänslan!! Jag och Mellanbror gick på två pass under veckan. Extra roligt att gå med honom som är dansare!

En annan nytändning var att jag gick på ett pass med personlig tränare. Fokus var teknik på pass som jag redan går. Vi tittade speciellt på frivändning, armhävningar, benböj, roddmaskin och lite andra godingar. Jag fick med en hel del att justera. 

Inte vet jag om det gav effekt direkt, men sällan har jag känt mig så stark som på fredagens bodypump. Det var ett sånt där riktigt guldpass där jag kunde lasta på genomgående och ändå bara känna styrka och glädje. (Nu kanske det låter som att jag lyfter jättetungt. Det gör jag inte, utan jag jämför med mig själv och det jag brukar ta.) Härliga känslor att ta med i en ny vecka som antagligen innehåller lite mindre av träning. 

Smygstart 

Jag vägrar tjuvstarta advent, den tiden får inte börja förrän nästa helg. Däremot är det här tjuvstart för ny domän och därmed flytt av bloggen till www.annaellinor.se

Tjuvstart på så vis att tidigare bilder inte visas än (felsökning pågår hos webbhotellet) och att jag inte uppdaterat annat som berörs riktigt än. Och ja, jag heter Anna Ellinor, men inte som dubbelnamn.

Helgen inleddes med bodypump och firande av Mellanbrors födelsedag. (Jag har tränat lite mindre under två veckor av olika anledningar, men från imorgon är det dags igen.) Jag har umgåtts med en hel hög fantastiska och unika personer i helgen, bland annat i form av en härlig tjejkväll! I övrigt har försökt hålla nere tempot genom att fika på café, läsa böcker, laga mat och fixa hemma. Hoppas energin räcker över veckan, för nu blir det intensivt :o

DNA-trådar till våra rötter – Karin Bojs

Ikväll besökte jag ett föredrag med Karin Bojs tillsammans med några deltagare i ”husets bokklubb”. Vi har tidigare läst Karin Bojs bok Min europeiska familj – De senaste 54 000 åren tillsammans. På föredraget berättade Karin Bojs även från innehållet ur den nyare boken Svenskarna och deras fäder de senaste 11000 åren som hon skrivit tillsammans med Peter Sjölund.

Jag tänker inte återge föredragets innehåll. Men lite stolpar av det som togs upp var

  • DNA-teknikens explosiva utveckling
  • den moderna människans kreativitet = uppfinningsrikedom och kultur (konst och  musik), jämfört med att neanderthalarn saknade detta
  • ovanligt kreativa släkter har också ofta mer psykoser som bipolaritet och schizofreni (betalningen för att vi överlevt?)
  • Sverige var befolkat av jägare från söder och öster. Därefter kom jordbrukare vandrande och i tredje vågen kom yamnaherdar (stridsyxfolket).
  • fimbulvinter, justinianska pesten, skogsfinnar, valloner
  • rasbiologer.

Karin Bojs är journalist och författare, tidigare vetenskapsredaktör på DN och vinnare av Augustpriset 2015.
DNA-trådar till våra rötter, Karin Bojs, 2017-11-06, Wargentinsskolan, arr: konstföreningar i samverkan.

Islandströjan

Så här blev islandströjan som jag stickade under höstens KAL/”knit along” via Järbogarn. Gemensamhetsstickningen gick under #kammeborniaafmaeli i sociala medier, tröjmodellen heter Afmaeil.

Trots att jag till sist fick ta de färger som fanns hemma i garnbutiken, istället för de jag hade planerat, är jag ändå nöjd med färgerna. Det blev heller inte precis de färger jag skrev om i tidigare inlägg. Jag är nöjd med tröjan generellt också, även om den är lite högre i halsen än vad jag föredrar.

Tempot i den här gemensamma aktiviteten var för högt för mig. Jag vill sticka som avkoppling, inte för att prestera. Men! Det var väldigt inspirerande att vara med. Och jag gillar garnet och tröjan, så jag kan mycket väl tänka mig att sticka en till längre fram i andra färger och i lugnare fart.

Garnet är fantastiskt och när det var dags att tvätta den färdiga tröjan ville vattnet bara rinna av istället för att sugas in i tröjan! Islandströjor är tänkta att kunna stå emot en del vatten, det stämmer uppenbarligen. På Island benämns islandströjor för ”Lopapeysa” och de har explosionsartat ökat i popularitet bland turister. Även isländskt gran säljer väldigt bra och stickade produkter från Island har historiskt varit betydande för befolkningens försörjning. (Hemslöjd 2/2017.)

Material: Léttlopi, isländsk ull
Mönster: Järbo Affameli, 91000 stl. L
Övrigt: Jag följde mönstret helt men stickade på stickor 4 istället för 4,5 eftersom jag stickar löst.

Reptilhjärnan och digital transformation

Idag deltog jag i en föreläsning om reptilhjärnan och digital transformation med Mike Florette. Det var underhållande, en hel del repetition, men även några tips av mer konkret form. Punkter jag tar med mig:

  • Det är inte för sent att börja jobba med vad jag ska bli när ”jag blir stor”.
  • Begrepp: digitisering, digitalisering, digital transformation, digital natives.
  • Tjänstesamhället kräver något nytt jämfört med industrisamhället, nämligen engagemang. Men enbart 13-16 % av medarbetare i EU och Sverige känner engagemang till sitt arbete.
  • Wayne Dyer: ”If you change the way you look at things, the things you look at change”.
  • Det går att göra människor upprörda via mail/sms. Men för att lugna något eller prata om känslor krävs personlig kontakt. Det är svårt att skapa tillit digitalt.
  • Välj orden noga i digital kommunikation. Tänk på ”framing” (ramverk). Använd inte negationer som: ”Det är inte farligt.”, ”Jag är inte slarvig.”. Det som förstärks får uppmärksamhet och kommer då hända.  Fokusera på vad du står för, var du vill nå, vilket som är målet.
  • Gnäll dödar hjärnceller. Vid gnäll i grupp – fly!
  • Det är viktigt att börja och sluta varje dag positivt.
  • Träning är bra för hjärnan. Om den är frivillig.
  • Om vi vill komma ihåg telefonnummer måste vi träna det, annars försvinner funktionen.
  • Den effektivaste återkopplingen är den där ansträngningen ger beröm. Det gynnar framtida ansträngning, motivering och utveckling (Alva Appelgren, doktor i kognitiv neurovetenskap, KI).
  • Hjärnan har inte utvecklats vad gäller förmågan att ta in intryck. Den är begränsad varför vi inte kan göra fler saker samtidigt (ex. titta på dator eller telefon under ett samtal). Vi måste träna på att lyssna, pga den låga kapaciteten. Hur är en person när den är närvarande? Tänk på att välja rätt tillfälle för ett samtal, om en person redan är upptagen fungerar det inte. Tänk på att det inte är någon fara att lägga bort mobilen, den tar emot sms, mejl osv under tiden.
  • Humor är viktigt
  • Attityd = strukturerad förväntning. Tankar vill gå enklaste väg, det som kostar minst, lika som vanligt. Det här gr att utveckla. Är du petig eller noggrann? Välj det ord som är snällt mot dig.
  • Memes, ex. slogans. Tillräckligt många memes =  kultur. Tänk på om du vil sprida skitsnack eller något positivt. När den är lämnad har du inte kontrollen längre. Memes om sex, fara, kris och mat får mest uppmärksamhet. Används ofta som ursäkter, ex. ”Jag har inte tid.”. Säg istället ”Jag prioriterar att arbeta mot mitt mål istället och väljer därför bort”.
  • Spegelneuroner ger oss ex. behållning av att se en film. Tänk på att en glädjespridare kan ”smitta” en hel grupp, vi blir glada av att se andra glada människor.

 

Igång igen. I varje fall snart.

Tillbaks från en period paus. När det är hårt tryck på jobbet och kaos hemma – samtidigt – då behövs en stunds återhämtning och reflektion. Men – skriva och skapa kan jag inte låta bli! Även om jag gjorde ett litet försök. Jag skriver av mitt eget driv. Hjärnan gör nog en halv bok och tjugo blogginlägg varje dag. Även om bara en liten gnutta av det sen kommer ut ur fingrarna och det var ett tag sen ni fick läsa.

Nåja, nu är jag här och känner generellt tillförsikt till livet igen. Dock blev jag däckad av en förkylning i slutet av veckan. Låga odds på den…

I går var det bara att ge upp tanken på att arbeta. Fryser, är täppt och känner av bihålorna. Träningarna ställer jag in en dag i taget.

Jag tröstar mig med nya soffor, afrikanskt te, stickning och en hög låneböcker mellan varven. Ibland är det bara att inse att vila är det enda som fungerar. Det som behöver göras finns kvar ändå och kommer antagligen betas av desto mer effektivt efter några dagars soffläge.

Bortom terapi

Bortom terapi, original Beyond Therapy, är en skruvad pjäs med manus av amerikanen Christopher Durang. Han har i Sverige tidigare spelats på Malmö stadsteater och Östgötateatern. I sommar var det dags i Östersund i Svarta lådan på OSD/Länskulturen.

Robert (Mattis Hemå), Dr. Charlotte Wahlgren (Engla Mattsson), Bernhard (Herman Olsbo) och Bernhards inre (Maria Engberg).

Berättelsen handlar i stort om Robert och Bernhard som är ett par, men där Bernhard kommer fram till att han även behöver en fru. Därmed är komplikationerna igång och de inblandade behöver gå i terapi. Terapeuterna skulle för den del även de behöva gå i terapi…


Patricia (Simone Hägred) blir tröstad av, den egentligen än mer känslige, Bernhard (Herman Olsbo).

För bearbetning av manus, regi och ledning av gruppen stod Mikaela Pålsson. Spännande och modigt grepp att sätta upp ett relationsdrama med så unga skådespelare. Än modigare av ungdomarna själva att medverka. Det bjöds på tre föreställningar och teatern blev en succé. Givetvis kommer flera av deltagarna träffas på framöver i olika kulturella sammanhang – för det här var brilliant utfört!

Bortom Terapi. Svarta lådan, Östersund. 17-18 augusti 2017. Manus: Christopher Durang. Översättning: Pamela Jaskoviak.
Bearbetning och regi: Mikaela Pålsson. Medverkande: Simone Hägred, Herman Olsbo, Milla Andersson, Maria Engberg, Engla Mattsson, Elias Benharaoua, Mattis Hemå, Albin Jonsson, Linn Lindkvist, Filip Timan.