Ett jävla solsken

Journalisten vars gärningar och liv beskrivs i den här boken har funnits på riktigt. Det är svårt att ta in att Ester Blenda Nordström kan i en enda person ha gjort allt som beskrivs. Att hon kunde vara så djärv och i princip starta den grävande journalistiken i Sverige. Inte nog med det. Hon körde motorcykel, hade en relation med en annan kvinna, gjorde repotageresor till norra Sverige, till Amerika och Sibirien. Intensiv som få och före sin tid.

Den här omskrivna boken har jag läst både med Minsta bokklubben och sen nyligen tillsammans med husets bokklubb på jobbet. Boken har varit genomgående uppskattad.

Det är det omfattande researcharbetet och fascination för Ester Blenda Nordström som gör boken som belönades med Augustpriset för bästa fackbok 2017. För en summering av boken finns Fatima Bremmers sommarprat i P1 2018.

Bremmer, Fatima. Ett jävla solsken.

I måndags eftermiddag gick jag genom stan förbi Jazzkökets Lilla Saluhallen precis när de hade öppnat för nypremiär efter att ha flyttat till större lokaler. Inget jävla solsken då, men ett mysigt adventsmörker.


Jag var bara in en sväng men upplevde samma mysiga atmosvär fast i rymligare lokaler. Att sitta där en eftermiddag med en ostbricka eller någon småkaka skulle sitta fint. Eller äta lunch för den del. Kött- och ostdisken kommer säkerligen hålla minst samma klass som tidigare. Inspirerande att se!

En fin liten bok om att hitta nu:et, att finna ro genom natur, meditation och vardag. En till synes enkel men mycket givande, tänkvärd och pratisk bok. Det blir enklare att ta till sig när stillheten beskrivs utifrån att stå och diska, titta på ett träd i staden eller vänta på att det ska bli grön gubbe. Vi behöver hitta våra vardagspauser och ta dem regelbundet just i vardagen.

Att jag har yogat i olika former sen ett antal år (+ 15) gör att jag tar in vissa bitar extra och med igenkänning då författaren är en etablerad yogainstruktör. I övrigt tilltalas jag av det fina språket och tankarna kring tystnad. I boken vävs historik och fakta in på ett tilltalande vis.

Fridh, Magnus. Att vara stilla när allt skyndar. 2019-09.

Utan ork, böcker och måleri

Jag målar på bildesteternas öppet hus.

Sista en och en halv veckan har varit riktigt tung. Jag har kunnat sova. Alldeles för mycket rent av. 12 timmar per natt ungefär med ett antal korta eller längre vakenperioder. På något underligt vis har jag varit för trött för att få energi av vila. Även om jag har suttit i soffan och tittat i taket, på tv eller suttit och stickat har jag inte känt mig piggare. Jag blir hemma den här veckan också för att förhoppningsvis piggna till även om läget just nu inte känns så lysande.

En sak som skulle kunna ge mig energi är att måla och skapa på andra vis. Men jag har inte orkat ta mig för. Att ordna med middag tillsammans med de barn som varit hemma, och hälsa på en del hos B, har känts som lagom stora projekt. Några saker har jag ändå klarat av, bland annat besökte jag och Storebror gymnasiets bildesteter när de hade öppet hus. Det var inspirerande att måla akryl, göra självporträtt med kolkritor och leka i fotostudio. Där skulle jag ha kunnat stanna i veckor.

Bokrelease i Bergs kyrka.

Jag var också in kort på Bokmässan Bodil på biblioteket. Roligt att se att den här bokmässan växer och drar mer publik för varje år. Plus för att min pappas bok var frontad i rummet med lokal litteratur :)

I bokens tecken lyckades jag också ta mig till Bergs kyrka i Hoverberg en kväll när Karin Härjegård hade bokrelease för sin nya bok Det har kommit ett brev som handlar om en skicklig väverska från trakterna som utvandrar till Amerika. Min pappa har hunnit läsa boken och sa att den var bra. Jag har några andra böcker före i kö, men ser fram emot när det är dags. Dels försjälva läsningens skull, men även för att Karin har varit ett stort stöd för mig under höstens jobbigaste veckor

Karin har många gåvor och både läste ur boken och sjöng passande sånger tillsammans med de duktiga musikerna Astrid Åslin Kardin och Beng-Erik Norlén. Väldigt fint. Också trevligt att jag liftade med en ny bekantskap, det blev en hel del tokerier längs vägen. Kul var det!

Rekommendation: En av Härjegårds tidigare böcker: bok Drottningen af Åre.

1:a advent i Hornsbergskyrkan

Första advent deltog jag i adventsmässa i Hornsbergskyrkan. Frösö Gospel medverkade och det var en riktigt berörande mässa i kanske det kyrkorum som tilltalar mig allra mest i stan.