Släktkalaset

Precis som i livet blandas skratt, dödsfall, mobilsamtal, städning, semesterresor, stress, fest och vardag sida vid sida i teaterföreställningen Släktkalaset som drog stor publik. Jag misstänker att ett dragplåster var att uppsättningen spelas fritt efter Maria Bloms Masjävlar.

Bägge sönerna var med och gillade teatern. Storebror konstaterade dock att den troligen var allra roligast för lite äldre personer då han inte uppfattade allt som publiken reagerade på.  Jag skrattade på desto fler ställen. Men – samtidigt fastnar en del av skratten i halsen då det finns ett allvar bakom. Äkta dramakomedi. Att umgås med släkten kan vara en utmaning, framför allt att släppa fasaderna.

Röst, ljud och musik
Jag gillade allra bäst att det används norrländska på scenen, att även mogna kvinnors sexualitet lyfts fram och jag lyssnade med glädje på folkmusiken. Sunniva Abelli var fascinerande med sin nyckelharpa och fick ta plats som scenen i och med att hon även var berättarröst. Övrig musik var tramporgel och tokiga inslag som rytm via tumstock och andra lösa prylar. Dessutom medverkar några barn på sång via film en kort stund – så vackert!

Extra upplevelse via skådespelarna Cecilia Ljung, Margareta Niss (som tidigare imponerat på mig som Selma Lagerlöf) och David Andersson.

Släktkalaset/Västerbottensteatern. 2018-10-02, Storsjöteatern, Östersund.

Bokmässan 2018

Även i år blev det tillfälle för mig att besöka Bokmässan i Göteborg och därmed har jag varit där tre år på rad. Årets teman var respekt och bild. Samtidigt med mässan drevs i år även #meg2018, mediadagarna i Göteborg, och Crimetime som tidigare genomförts på Gotland från 2015.

Bokmässan är gigantiskt stor, det går inte att återge upplevelsen. Jag blandade besök i montrar med att lyssna på olika sorters föreläsningar. Däremot köade jag inte för en enda boksignering.

Några av dem jag såg/lyssnade på var Jonas Gardell, Stina Wollter, Magnus Uggla, Clara Lidström, Jojo Moyes, Jan Guillou, Mats Strandberg och Anders de la Motte. En favoritmonter är Bonnier tidskrifter där aktuella magasin säljs till halva priset och tidigare premieprodukter reas ut. Fantastikgränd är en annan favorit. Den infördes för två år sen och hade i år även en egen scen.

Utifrån årets tema bild var det intressant att höra Liljevalchs chef, Mårten Castenfors , berätta om utställningar som precis varit och om Anders Petersens utställning som kommer sommaren 2019. Utifrån att jag monterade ner Petersens utställning i Östersund i början av samma vecka som Bokmässan var just han alldeles extra aktuell för mig. På Liljevalchs kommer fotografen visa nytagna bilder från Stockholm. Vidare berättade Castenfors om strävan efter att locka även en yngre publik och om Lars Lerins publikrekord (ca 170 000 besökare). Exempel på utställningar som skulle kunna gå hem hos yngre är exempelvis höstens sovjetiska affischer.

Ett av de mest fascinerande samtalen var med Elin Ivre som på Sätergläntan har sytt en folkdräkt så nära originalet som möjligt – men helt svart. Nördigt kring material och sömnad. Svart för att lyfta fram själva formen och plagget på ett annat vis från en neutral bas. Se filmen En studie i svart om Elin Ivre.

På Psykologiscenen lyssnade jag på Prestera utan press med hjälp av medkänsla, psykolog Sofia Viotti i samtal med Agneta Lagercrantz, SvD.

Jag tittade på två matlagningar på Mat- och livsstilsscenen. Vegansk snabbmat med Sebastian Shauermann, Taku-Taku, Sveriges första veganska snabbmatskedja. Och Hur lätt som helst med Jessica Frej.

En av de punkter jag såg fram emot allra mest var Kickstarta din kreativitet, en workshop med Hanna Wendelbo på årets nyhet Workshopscenen. Under 45 min fick jag tillsammans med en liten grupp testa målning med tusch i vatten. Som bounus fick vi dessutom en välfylld goodie bag. Stor inspiration samtidigt som det var lite extra att träffa en av de bloggare/Instagramare jag följer.

Min syn på hotelldetaljer

Charmpris till Hotel Pigalle, Göteborg, där jag bodde förra helgen.

Dryden har skrivit på sin blogg om vad han gillar när det gäller hotellrum. Här är några detaljer jag tycker till om generellt när det gäller hotell:

  • Sängen. Spontant att sängen är viktig. Men med lite eftertanke är jag inte kräsen. Jag kan egentligen sova gott även på ett gammaldags liggunderlag i cellplast. Plus för ett par olika kuddar att välja mellan dock.
  • Läget. Jag föredrar att bo centralt, nära de platser jag ska till (eller möjligen nära bra kommunikationer). Enda gången det inte stämmer är om hotellet i sig är målet, exempelvis skulle en romantisk weekend till Copperhill i Åre, eller Storhogna Högfjällshotell, inte sitta fel.
  • Tillräckligt stort sängbord med eluttag och lampa. När jag släcker för natten vill jag inte behöva kliva upp för att släcka, lägga bort bok och glasögon. När jag använder dator eller mobil i sängen vill jag lätt kunna ladda samtidigt.
  • Helt och rent. Även ett slitet hotell kan räddas upp av att det är städat och underhållet. Trasiga lampor, dörrar som inte går igen, hårstrån i duschen kan på samma vis bidra till att jag sågar hela hotellet. Det kan vara skönt med heltäckningsmatta, men hygienen väger tyngre, så jag föredrar lättstädade ytor. Överkast, dekorationskuddar mm slängs genast åt sidan.
  • Dubbla handdukar. En till kroppen och en till mitt lite längre hår underlättar.
  • Skohorn och skrivbord.
  • Spegel som går att komma alldeles nära. Annars blir det problem för mig som närsynt.
  • Säkerhet. Tydliga utrymningsvägar, återsamlingsplats, möjlighet att låsa dörren inifrån, titthål i dörren. Även om utsikt kan vara hänförande kan jag tycka det är jobbigt att bo riktigt långt upp av säkerhetsskäl.
  • WiFi!
  • Dimbar belysning. Gör så mycket för intrycket!
  • Personlighet. Inget krav, men jag vill gärna få illusionen av att känna mig unik. Att rummen är enskilt inredda (ex Grand Hotel Marstrand), att bli tilltalad med namn (Pigalle), att få en handskriven välkomsthälsning (Haymarket), sånt charmar mig lätt.

Hotell Scandic No. 25, Göteborg, där jag också bodde en natt förra helgen.

På Scandic No. 25 fick jag är övrigt inget vidare rum. Inget skrivbord, inget extra överhuvudtaget. Gillar inte läget heller, att gå dit på en bakgata vid järnvägen kvällstid är inget jag rekommenderar. Men – plus för mest generösa frukttallriken någonsin och för litenheten – en gigantisk frukostbuffé men bara några få bord.

Frukost på hotell för övrigt. Generellt håller samtliga hotell som jag testat, oavsett ev kedja, i Göteborg en helt annan och bättre klass när det gäller frukost än i Stockholm. En stor, och lite förvånande, iakttagelse.