Första rundan

Jag överraskade Lillasyster med att väcka henne och berätta att vi skulle shoppa före skolan. Med snabba fötter gick vi till bokrean och köpte några böcker, främst till henne så här första dagen.

För mig är det en rolig tradition att gå på bokrean direkt på morgonen. Efter att ha lusläst katalogerna förstås.

Igår eftermiddag jag och två av barnen dessutom på bilden bibliotekets bokrea och tokfyndade några böcker och en stor hög blandade tidskrifter.

Självklart blir det några vändor till på rean. Även om högen med olästa böcker börjar blir oroväckande stor 😯

Black panther & Kvinnan på tåget

I fredags firade vi Storebror på hans födelsedag, åt middag och tårta som Lillasyster gjort <3 I övrigt har jag mest rensat kläder och slöat i helgen. Läst bok, stickat, ätit god mat och sett film. Förhoppningsvis en bra uppladdning inför en intensivt jobbvecka.

Det blev en soffilm och en biofilm. Jag hade fått för mig att Kvinnan på tåget var en finstämd film. Visserligen är är det fint, lite urblekt foto, men – det här är ju i princip en skräckfilm! Lite utdragen uppbyggnad av berättelsen, men till sist desto mer tempo och en helt oväntad upplösning. Värt att se svenska Rebecca Ferguson i huvudrollen. Jag tycker att hon var skicklig, speciellt utifrån att jag har fått för mig att spela onykter är bland det svåraste. Den här filmen baseras på en succébok. Men nu när jag vet genre och slut kommer jag knappast läsa den.

På bio såg jag Black panther. Jag kan inte sluta charmas av Marvelfilmer och den här är inget undantag. Förtryck av folkgrupper och fördomar som seriös grund. Starka kvinnor, storslagna miljöer, cool teknik och mycket action. Här bjöds det på allt som förväntas och lite till. Jag gillar kombon och kommer kontrasten av kuperad, vacker ‘afrikansk’ natur och högteknologisk stad med skyskrapor. Egentligen enda kritiken var James Bond-känslan i labbet, det hade kanske gått att lösa på ett annat vis. Plus för kostym!

Det är nästan så jag hade önskat mer soffhäng, för nu är det riktigt kyligt ute igen. Jag är såld på den här vinterns vackra snö, men kyla är inget jag uppskattar, speciellt inte när jag längtar efter vårvinter. Men – mot jobbet och en utmanande vecka!

Hjärnstark

Eftersom Minsta bokklubben hade sammanträde samma vecka som Jazzköket bistro/Verket öppnade gick vi givetvis dit. Kocken var tidigare på Café Tingshuset och den fräscha maten känns igen. Andra halvan av bokklubben tog Dagens med råstekt rotselleri, krämigt matvete, plommonglace, friterad kapris och syltad palsternacka. Jag åt Veganen med grillad blomkål, blomkålspuré, rödlök och friterade bönor. Gott, och fin känsla att äta veganskt ibland. Jag både gissar och tror att det här stället kommer bli en succé.

Premiär med faktabok för bokklubben blev Anders Hansen, prisad psykiater/läkare och föreläsare och hans bok Hjärnstark. Kortfattat visar boken på (konditions)träningens effekter på hjärnfunktioner och hur rörelse kan påverka exempelvis inlärning, barn, depression och åldrande positivt. Jag blir lite frustrerad för att jag själv inte ger mig ut och springer omedelbart, men förklaringar för det tas upp. Lite bonus känns det ändå att läsa om pulshöjande träning då jag sen i höstas kört mer konditonspass, som zumba och cardio, än tidigare.

Språket är varken lätt- eller svårläst. Däremot blir det ibland lite tungt med all medicinsk förklaring och bakgrund. Samtidigt skulle inte boken ge vad den gör utan de delarna. En del faktarutor står i princip fristående, men kan kännas som att de stör när de kommer mellan sidorna mitt i ett resonemang i texten. Hursomhelst är det här en nyttig, tankeväckande och inspirerande bok. Jag funderar på att låta någon (ex sönerna) att läsa ett par kapitel fristående och se hur det går. Skulle kunna vara ett alternativ om boken i helhet känns för lång. Själv ska jag googla för att se om jag hittar nån föreläsning med författaren att titta på.

Tips: Hjärnstark finns med i bokrean.

Hansen, Anders. Hjärnstark: hur motion och träning stärker din hjärna.

Snoa på sängkanten

Ahlbergshallen i vackraste vinter.

Med stora drag fyller nu Peter Johansson Ahlbergshallen (Härke Konstcentrums stipendiat 2016). Foto och skulptur/installation ropar högt, och det märks att det finns mycket känslor bakom skapandet.

För mig blev det färgerna jag tar med mig och, som vanligt, kombinationen av olika material. Trä som material tilltalar mig i sig. Favoriten blev en gigantisk halv stjärna i trä och akryl, en gräns mellan brutalitet och tradition.

Tidigare gjorde konstnären bestående intryck på mig när han skivade upp en dalahäst i ”köttbitar”, plastade in som på mataffären, och märkte med bäst-före-datum. Det här såg jag på Dalarnas museum för ett antal år sen, men kötthästen finns fortfarande att se i de fasta utställningarna om dalahästar.

Vita väggar och besökare i trapphus för två veckor sedan. Nu hänger där ett fotografi utställt.  

När jag var på Ahlbergshallen i början av februari tänkte jag på att trapphuset är outnyttjat område. Men nu – den här konstnären hade hängt upp ett foto just där. Väl val bild att inleda utställningen med för övrigt. Tror aldrig att jag har sett något verk där tidigare, vilken tillfällighet!

Snoa på sängkanten, Peter Johansson, Ahlbergshallen 17 februari-4 mars 2018.

Fotbollsfesten

Ja, vad går att säga. ÖFK mot Arsenal i vackraste, kvällssvarta vinterstaden. Så overkligt. Oslagbart en av Östersunds största sporthändelser. Fullt på arenan. Massor av människor på torget framför storbildsskärm. Oförglömligt där människor satt på soffor av snö, en kåta i förgrund, slalombacken i fond och barn i kälkbacken mitt på torget.

En upplevelse att gå igenom stan på eftermiddagen också. Alla verkade prata brittisk engelska och stämningen var förväntansfull. Vad har förstår fortsatte den trevliga supporterstilen som finns hos Östersund och Falkarna även över natten utan större incidenter. Så härligt!

Vi ger oss aldrig! Bortamatch om en vecka 😊

Fyrtio dagar utan skugga

En bok på överkast virkat av min mormor.

En tanke till utifrån den samiska jubileumsveckan som genomfördes i Östersund/Staare förra veckan. Nämligen att det är skamligt vilken dålig kunskap jag har om samer. Både nutid, politik, förutsättningar, men även traditionell kultur m.m. Hur kan jag ha lärt mig mer om en hel del annat än om en grupp i mitt eget land!? Antar att känslan är samma för många.

Ett sätt att få mer förståelse är att läsa. Fyrtio dagar utan skugga gav mig viss inblick. Det här är en deckare, men det är de samiska miljöerna som lyfter boken. Jag får känslan av att bakgrundsforskningen har gjorts noga. Mycket av samernas nutid och historia är central i berättelsen. Intressant att författaren är en fransk journalist som hamnat i Sverige, ser och sammanfattar landet och kulturen utifrån.

Oliver Truc. Fyrtio dagar utan skugga.

Plupp – akte joejkespïele – en jojkikal

Nyrenoverade Storsjöteatern.

Första föreställningen för mig sen Storsjöteatern renoverades, och delvis byggdes om under hösten, blev Plupp med Lillasyster. Det här visade sig vara en fullträff, en barnföreställning som lika gärna skulle kunna fungera för ungdomar. Dans, jojk, sång, musik, skådespelare, dockteater, digital bakgrund – det var många delar som tillsammans höll ihop och bjöd på en fin saga.

Allra största behållningen för mig var ändå att avsluta den samiska jubileumsveckan med just Plupp. I den blandades nämligen svenska och sydsamiska om vartannat, vackert och lätt att hänga med även för den som bara förstod hälften.

Precis som i Inga Borgs böcker står fantasifiguren Plupp med sitt blå hår i centrum tillsammans med hermelinen Tjeske och fjällämmeln Slamma. Roligt att Tjeske bytte päls samtidigt som årstiderna passerade. Hilde Stensland (Plupp) och Marte Fjellheim Sarre (Tjeske) var förtjusande bägge två och bjöd på sina fina röster. Extra roligt förresten att det var ett barn som hälsade välkommen till föreställningen och att det även var barn som tackade av ensemblen med lokal choklad.

Kuriosa: Enligt vad jag har läst på internet menade författaren att Plupp varken är en hon eller han, alla  (barn) ska kunna identifiera sig i figuren.

Plupp. Storsjöteatern, 2018-02-11.
Musikteatern är ett Interreg Nord-samarbete mellan Åarjelhsaemien Teatere och Estrad Norr,  SÁMI nasunála teáhter och Nord Universitetet avd Levanger med stöd från europeiska regionala utvecklingsfonden. Första premiär 2016.

Torgaktiviteter

Urban på torget har byggt upp en jibbpark med rails och hopp, snowracerbana och pulkabackar på Stortorget. Nu finns det alltså chansen att åka kälke, stjärtlapp och skidor precis mitt i stan! Pulkor, hjälmar och annat finns att låna på plats (skidor tas med själv).

Lördagen den 17 februari är det dags för Urton Open, en snowracertävling som körs för tionde gången, i år på torget. De två grenarna är Snowracer Big Air (tricks) och Snowracer Parra Slope (snabbhet). Alla åldrar och kön tävlar tillsammans på samma villkor och det är hjälmkrav.

Snowpark powered by Reaxcer AB, Stortorget, 6 februari-3 mars 2018.

På Stortorget har det också varit lättillgängligt att besöka Ávkis företagsby och marknad under festivalveckan för jubileumsåret Staare 2018.  Det bjöds på högkvalitativa produkter som renkött och olika sorters hantverk, musik, möten och andra aktiviteter.

Kommande aktiviteter under jubileumsåret är utställningen Made in Sámpi på Jamtli 27 maj-14 oktober. En utställning med samiskt hantverk och ny samisk formgivning.  30 maj-1 juni hålls Svenska samernas riksförbund landsmöte i Östersund.

Vinterfotboll
En stor, annan, och historisk, händelse blir det till veckan när Arsenal  möter ÖFK. Hela stan har fotbollsfeber och tillresande besökarna börjar strömma till. På Stortorget kommer både hemma- och bortamatchen visas på storbildsskärm (15 resp. 22 februari). Det är möjligt att swisha 50 kr till 123 635 7362 för att stötta Destination Östersund och visningarna på torget.

Samernas nationaldag

Idag, 6 februari, firades samernas nationaldag i Östersund. Det samtidigt som hela veckan firar 100 år sedan det första samiska landsmötet på svensk mark – 2018 är utlyst som samiskt jubileumsår. Sällan har Östersund varit finare än idag. Gnistrande vit vinter med tjockt snötäcke och alla människor klädda i de mest färgglada dräkter. Så vackert!

Färgglatt var det även på alla flaggstänger med samiska flaggor. Även i butiksfönsterna står samiska flaggor och kommunen har tagit fram ett färgglatt snöhjärta istället för sin vanliga vita symbol.

Jag besökte Samiskt Informationscentrum på Östersunds bibliotek och hämtade en del information och flaggor. Notera att biblioteket som så många andra platser har även det samiska namnet utskrivet.

Det händer en stor mängd aktiviteter under den här veckan i Östersund (Staare). Idag var det nationaldagsfirande och officiell invigning av jubileumsåret vid rådhuset. Under veckan bjuds det bland annat på föreläsningar, barnaktiviteter, utställningar, filmvisningar och konserter.

Länk till veckans program.

Träningskultur – Ohälsosamt att träna?

Ibland går det att fundera på om träning verkligen är hälsosamt… Jag tyckte att jag avslutade förra veckan på bästa vis. Med ett pass bodybalance som jag hade längtat efter så länge. Men sen slog värsta huvudvärken till! Den satt kvar hela natten till söndag (avskyr att vakna till och känna att huvudvärken är kvar!), måndag, och jag känner faktiskt av den fortfarande om jag hostar eller anstränger mig fysiskt. Varken alvedon, frukost, promenad eller en kort stund på jobbet hjälpte, så det fick bli ett drygt dygn hemma.

Antagligen har jag missat att lyssna på kroppens behov av återhämtning, eller så är det förkylning på gång. Nåja, huvudvärk går över. Superextra trist dock att jag missade både zumba och cardio på köpet, det som är så roligt!! Däremot gläds jag för de två yngsta barnen som har slalom på schemat, den här underbara vintern maxar!

Soc W Pocket Ths, Stadium

Det bästa med att vara hemma var att jag fick chansen att inviga mina nya träningstights som jag köpte i helgen. Jag vill köpa tio till. Jag vill aldrig ta av de här. Jag vill ha såna här tights jämt! Kan jag ha dem på när jag jobbar? Kan jag ha dem under klänning?

Kanske inget speciellt med de här träningsbyxorna egentligen utöver att de har fickor, men som du förstår – för just mig passar de fantastiskt bra.

Seriealbum från biblioteket. Stenar från lilla e/Mozambique . Bord, Ikea.

Efter att ha sovit halva gårdagen (i mina tights), kunde jag till sist läsa ut ett seriealbum som jag velat läsa länge. Jag läser sällan andra serier än Bamse, men den här gillade jag. Snygga, coola bilder och en historia i viktorianska London med vampyrer och andra varelser :) Extra plus för skisser och personporträtt i slutet. Med lite tur kommer de två återstående delarna i trilogin under året, det finns åtminstone kontrakt klart, fick jag svar om från utgivaren, Anderas Eriksson på Adesmedia.
Peter Mennigen, Malcolm Max: Gravskändarna.

Länkar i det här inlägget är mina egna rekommendationer (inget annonssamarbete).

I väntan på femte årstiden

Jag och Lillasyster besökte årets invigning av Vinterparken igår. Lite kyligt men fantastiskt vackert. Vi var där på förmiddagen innan det var så mycket folk på plats, skönt.

Än är inte vårvintern, vår femte årstid, här men en sån här stund ger försmak. Och en viss längtan. Även om det här har varit en magisk vinter tycker jag att kylan får räcka nu, – 25 är inte bekvämt. Så hit med något skonsammare temperaturer, även om snön gärna får stanna över påsk :)

Årets snöborg var i samma stil som ifjol. Men skulpturen av Storsjöodjuret var extra bra. Kanske just tack vare kylan.

Joseph Davey

Äntligen!! En utställning med Joseph Davey på bästa Ahlbergshallen. Davey är en fin konstnär som jag bevakat länge. I Storbritannien är han etablerad men här tog det tid. Det här är konstnärens andra separatutställning i Östersund och jag har även tidigare sett enstaka verk på utställning, men jag har främst följt honom via sociala media. Att Joseph Davey är en ödmjuk och fin person gör att jag är än mer glad för hans utställning.

Några av tavlorna på Ahlbergshallen är verkligen något utöver det vanliga. Det är till exempel en båt på speglande vatten, det är barnen, får, och framförallt djupet i några av bilderna. Jag vill bara sugas in och dras till det som skymtar i djupet, jag får känslan av en saga som fortsätter där inne.

Verken gör dig bra i Ahlbergshallen. De lite mer avvikande exemplaren i lera(?), är placerade på piedestaler i övre rummet. De flesta tavlor är ganska små, så de ryms mellan fönstren.

Jag rekommenderar verkligen ett besök på den här utställningen. Tips: Kom ihåg att uppleva tavlorna både nära och på avstånd!

Joseph Davey, Ahlbergshallen, 27 januari-11 februari 2018. Tidigare inläggom Davey och här.